Enligt en ny rapport från BBC signalerar det växande fenomenet med enbarnsfamiljer en annalkande fertilitetskris i flera länder. Utvecklingen kan påverka både demografi, ekonomi och social struktur under kommande decennier.
Fertilitetskris skapar nya familjemönster
Tim Waage
Uppdaterad: 05 dec. 2025Publicerad: 05 dec. 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
Enligt en rapport från BBC väljer fler par i västvärlden väljer att skaffa endast ett barn, eller inget alls.
Drivkrafterna varierar, men ekonomiska osäkerheter, krav på arbetslivet och en önskan om större frihet är återkommande teman.
En sådan trend bidrar enligt rapporten till en åldrande befolkning och krympande barngrupper vilket är en klassisk indikation på vad demografer kallar en fertilitetskris.
Men det är inte bara individuella val bakom utvecklingen.
När födelsetalen sjunker i flera länder påverkas framtida arbetskraft, pensioner, vård och hur samhället planerar för skola och omsorg. Färre barn per generation kan leda till en ökad börda på den yngre generationen, både ekonomiskt och i form av omsorg för äldre.
Missa inte: Spelmissbruk ökar – så skyddar du familjens tillgångar
Skiftet i familjemönster påverkar samhället
Anledningen till att så många väljer att stanna vid ett barn varierar.
För vissa spelar bostadsmarknaden, osäkra arbetsvillkor eller höga levnadskostnader in. För andra handlar det om värderingar som att satsa mer på karriär, personlig frihet eller satsningar på ett ”kvalitetsliv” med färre barn.
ANNONS
Denna utveckling, menar experter, utmanar traditionella familjemönster och långsiktiga sociala strukturer.
Samtidigt som vissa länder försöker vända trenden med incitament för fler barn via skattesubventioner, föräldraledighet och barnbidrag, är det osäkert om sådana åtgärder kan förändra en redan etablerad attityd.
ANNONS
Senaste nytt
Vad betyder fertilitetskrisen för framtiden?
Ifall födelsetalen fortsätter att sjunka riskerar länder att stå inför större demografiska och ekonomiska utmaningar som lägre arbetskraft, större tryck på socialförsäkringar, pensionssystem och vården.
Men en annan möjlighet, enligt vissa sociologer, är att samhället omformas.
”Sedan 2010 har fertiliteten i Sverige sjunkit. Denna utveckling är förbluffande med tanke på att den svenska familjepolitiken internationellt sett anses underlätta barnafödande och barnuppfostran.”, säger forskaren Gerda Neyer från Stockholms universitet.
Hur fler ensamhushåll, senare barnafödande, och kanske fler barn men färre per kvinna återstår att se.
Vad som är tydligt utifrån rapporten från BBC är att fertilitetskrisen är inte bara en statistik, det är en utveckling med reella konsekvenser för både individer och samhällen.
ANNONS
Läs även: Nu har föräldrarna fått nog – barnens skräp tar över hemmet
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Tim Waage
Tim Waage är en skribent och reporter som gärna skriver om såväl globala frågor samt lokaljournalistik. Han har en akademisk bakgrund från internationella relationer och journalistik, och har tidigare jobbat inom public service.
Tim Waage
Tim Waage är en skribent och reporter som gärna skriver om såväl globala frågor samt lokaljournalistik. Han har en akademisk bakgrund från internationella relationer och journalistik, och har tidigare jobbat inom public service.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS