EU har nu godkänt 8 medlemsländers försvarsinvesteringar. Pengarna kommer ur Safe-initiativet, där Sverige valt att inte delta.
EU satsar 1600 miljarder – Sverige har inte sökt


Safe står för ”Security Action for Europe” och är en av de största delarna i EU:s Readiness 2030-paket, som ska injicera hundratals miljarder euro i de europeiska försvaren fram till slutet av decenniet.
Satsningen är planerad för att vara genomförd vid den tidpunkt då EU och olika underrättelsetjänster räknar med att Ryssland ska kunna attackera ytterligare något europeiskt land, skriver Euronews.
Nu har 8 medlemsstater inom EU fått sina planer på hur de vill använda pengar från detta gigantiska låneprogram godkända.
Totalt finns 150 miljarder euro, motsvarande drygt 1 600 miljarder kronor, i låneprogrammet och det är av dessa pengar EU-kommissionen nu godkänt planerna.
“Mutade bönder” men jubel över nya avtalet. Dagens PS
8 länder först ut att stöttas
De 8 länder som kommer att dra nytta av den första omgången av ekonomiskt stöd i form av Safe-pengar är Belgien, Bulgarien, Danmark, Spanien, Kroatien, Cypern, Portugal och Rumänien.
“Det är nu brådskande att rådet godkänner dessa planer för att möjliggöra snabb utbetalning”, säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i ett uttalande.
Totalt har 19 medlemsstater ansökt om att få utnyttja Safe-medel. Sverige har valt att inte delta i Safe-satsningen och finns alltså inte med bland de 19 länder som sökt medel.
Senaste nytt
Danmark nöjda med minst
De 8 länder som nu fått sina planer godkända väntas få tillgång till sammanlagt 38 miljarder euro när låneavtalen undertecknats.
Minst pengar har Danmark begärt och fått. Vårt grannland nöjer sig med 46 miljoner euro i finansiering, något man möjligen ångrar nu med det heta Grönlands-läge man hamnat i.
Cypern och Spanien får cirka 1 miljard euro vardera, Belgien 8,3 miljarder euro och Rumänien hela 16,68 miljarder euro.
Klimatet: “Hotar redan Europas ekonomi”. Dagens PS

Måste satsa europeiskt
Safe ska öka upphandlingen av prioriterade försvarsprodukter. Det inkluderar ammunition och missiler, artillerisystem, drönare och antidrönarsystem samt luft- och missilförsvarssystem, skydd av kritisk infrastruktur, skydd av rymdtillgångar, cybersäkerhet, AI-teknik och system för elektronisk krigföring, enligt Euronews.
Två krav för ekonomiskt stöd är att den utrustning som köps ska vara tillverkad i Europa och att högst 35 procent av kostnaderna för komponenter kommer från länder utanför EU, EES-Efta eller Ukraina.
Kanada, som säkrat ett bilateralt avtal med blocket, kommer också att kunna delta på samma nivå som EU-länderna.
Starka länder avstår
Systemet är framför allt fördelaktigt för de länder vars kreditvärdighet är låg. De får bättre ränta via Safe.
Det är också därför länder som Tyskland valt att inte söka några Safe-medel.
EU:s försvarskommissionär Andrius Kubilius sade efter tillkännagivandet att det “inte finns någon tid att förlora” och att “nästa steg” inkluderar godkännande av de återstående 11 nationella planerna och utbetalning av ett första anslag på 15 procent av finansieringen.
Ursula von der Leyen sade i slutet av förra året att programmets popularitet bland medlemsländerna skulle kunna leda till att det utökas.
De 19 länder som sökt medel har tillsammans begärt mer än de 150 miljarder euro som finns tillgängliga.
Listan/Länderna som sökt anslag ur Safe-initiativet
Belgien, Bulgarien, Kroatien, Cypern, Tjeckien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Ungern, Italien, Lettland, Litauen, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien och Spanien.
(Källa: EU-kommissionen)
“Vi vill också sälja sprit”: Klagar hos EU. Dagens PS

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.









