Apollo-eran tog slut 1972 – sedan dess har politik, kostnader och teknik satt stopp för nya bemannade månlandningar.
Därför har ingen människa varit på månen på över 50 år
Christian Pedersen
Uppdaterad: 17 dec. 2025Publicerad: 17 dec. 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
När astronauterna Gene Cernan och Harrison Schmitt steg in i månmodulen den 14 december 1972 avslutades Apollo-programmet.
Det ögonblicket markerade slutet på människans direkta närvaro på månen.
Sedan dess har över ett halvt sekel passerat utan nya månlandningar med människor, trots enorma tekniska framsteg på jorden. Det skriver tekniikanmaailma.
När kapplöpningen var över
Apollo-programmet var lika mycket ett politiskt projekt som ett vetenskapligt.
Under kalla kriget handlade månlandningarna om prestige och maktbalans mellan USA och Sovjetunionen.
När USA väl hade nått målet svalnade det politiska intresset snabbt.
Kongressens vilja att finansiera extremt dyra rymdresor minskade kraftigt när den geopolitiska pressen försvann.
Samtidigt tog andra samhällsutmaningar över.
ANNONS
Vietnamkriget, sociala reformer och ekonomiska problem krävde resurser, vilket gjorde att rymdprogrammen fick stå tillbaka.
Läs mer: Historiskt genombrott: Hälsning från rymden – Dagens PS
ANNONS
Senaste nytt
Kostnaderna blev svåra att motivera
Att resa till månen har aldrig varit tekniskt omöjligt efter Apollo, men det har varit dyrt.
Under 1960-talet gick upp till fyra procent av USA:s statsbudget till Nasa.
I dag ligger andelen runt 0,4 procent.
Med begränsade medel har fokus flyttats till projekt närmare jorden, som rymdfärjorna, den internationella rymdstationen och avancerade rymdteleskop.
Samtidigt monterades mycket av Apollo-erans infrastruktur ner.
Saturn V-raketen pensionerades och den tekniska kompetensen spreds eller försvann, vilket gjorde en snabb återgång till månen betydligt svårare än många trodde.
ANNONS
Brist på långsiktig riktning
Rymdprogram kräver decennier av konsekvent planering.
I praktiken har Nasa ofta tvingats ändra kurs när nya presidenter och politiska prioriteringar tagit över.
Ambitiösa planer på månstationer och asteroidresor har avlöst varandra, vilket lett till förseningar och förlorade miljarder.
Månen lockar igen
Intresset har dock återvänt.
Forskning pekar på vattenis vid månens sydpol, vilket kan bli avgörande för framtida baser och längre resor i solsystemet.
Artemis-programmet har som mål att återföra människor till månen senare under 2020-talet, denna gång med sikte på varaktig närvaro.
Efter 50 år i jordnära omloppsbanor står mänskligheten åter på tröskeln till månen.
ANNONS
Frågan är inte längre om det går, utan om viljan och uthålligheten denna gång räcker hela vägen.
Missa inte:
Svenskt bolag ska säkra Europas rymdoberoende – får miljonlån av EIB – Dagens PS
Unika materialet: Alla vill ha det – nästan ingen kan göra det – Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Christian Pedersen
Bevakar nyheter inom bil och techsektorerna.
Christian Pedersen
Bevakar nyheter inom bil och techsektorerna.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS