Idén om att sätta ett ekonomiskt värde på naturen, så kallade ”ekosystemtjänster”, skulle övertyga politiker och företag att skydda den. Men har strategin fungerat?
Att prissätta naturen – en strategi som inte räcker?
De fördelar som naturen ger människor, såsom ren luft, pollinering, klimatreglering, rekreation och naturresurser skulle ges ett monetärt värde, för att skapa incitament för att skydda naturen via ekonomiskt värde.
Idén blev under 1990-talet mycket inflytelserik. Forskare uppskattade att världens ekosystemtjänster var värda tiotals biljoner dollar, vilket hjälpte till att ge naturvård större legitimitet i ekonomiska och politiska sammanhang. Många biologer och naturvårdare hoppades att detta skulle bli ett avgörande verktyg för att stoppa miljöförstörelse genom att tala ”marknadens språk”.
Mångfalden minskar snabbta
Enligt biologen Daniel Suarez har denna strategi dock inte levt upp till förväntningarna:
”Redan från början fanns det ett visst obehag inför vad det innebar att reducera den levande världen till så människocentrerade och monetära termer”, säger han till New Scientist.
Trots att naturens värde har kvantifierats ekonomiskt fortsätter den biologiska mångfalden att minska snabbt. Ekonomiska argument har ofta inte varit tillräckliga för att stoppa exploatering, eftersom besluten i hög grad påverkas av politiska intressen, maktstrukturer och kortsiktiga vinster.
”Det är stor skillnad mellan att be mäktiga beslutsfattare om förändring och att bygga allianser som är tillräckligt starka för att tvinga dem att förändras”, säger Daniel Suarez till New Scientist.
Makt, rättvisa och politik
I stället förespråkar vissa nu ett alternativt tillvägagångssätt som fokuserar på ”biodiversitetsrättvisa”. Detta innebär att samarbeta med ursprungsbefolkningar, lokalsamhällen och sociala rörelser för att skapa politisk förändring och skydda naturen genom kollektiv handling, snarare än att enbart förlita sig på ekonomiska beräkningar.
Artikeln argumenterar för att verklig framgång i naturvården kräver att man adresserar frågor om makt, rättvisa och politiskt inflytande, inte bara ekonomiskt värde.
”Det finns många alternativa sätt att tänka kring naturvård. Ekosystemtjänster är inte värdelösa, men de är inte tillräckliga. Biologer behöver samarbeta med andra grupper och utveckla mer realistiska och transformativa strategier för att hantera biodiversitetskrisen. Det finns potential – men biologer måste aktivt sträva efter den”, säger Daniel Suarez till New Scientist.
Källa: Lewton, T. (2026). What does it mean to put a dollar value on tigers? New Scientist, 14 February 2026, s. 36–38.
Läs även: Naturhatet är här – svensken vill ha skog utan insekter
