Forskare varnar för att mänsklighetens enorma koldioxidutsläpp kan sätta planeten på en kurs som liknar tidigare katastrofer i jordens historia – när nästan allt liv dog ut.
Är vi på väg mot jordens sjätte massutdöende?
Matilda Habbe
Uppdaterad: 19 aug. 2025Publicerad: 19 aug. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Daniel Rothman, matematiker vid Massachusetts Institute of Technology (MIT), studerar hur jordens kolcykel fungerar och hur den kan rubbas ur balans. När det har hänt tidigare i historien har resultatet blivit massutdöenden.
Det avgörande är inte bara hur mycket koldioxid som finns i atmosfären, utan hur snabbt den tillförs.
“Det är hastigheten på förändringen av koldioxid som leder till undergången”, säger Rothman till The Guardian. Jordens system kan hantera långsamma förändringar, men inte snabba chocker.
Historien visar vad som står på spel
Under jordens långa historia har det inträffat minst fem stora massutdöenden. Det värsta av dem skedde för 252 miljoner år sedan i slutet av Perm-perioden. Då täcktes enorma delar av Sibirien av lava från gigantiska vulkanutbrott, de så kallade Siberian Traps.
Utbrotten frigjorde enorma mängder koldioxid och metan som ledde till extrem uppvärmning, syrefattiga hav och giftiga gaser.
Till slut dog över 90 procent av allt liv ut. Paleontologen Paul Wignall beskriver perioden som “ett klimat av sällan skådad ondska”.
Läs även: Koralldöden: “Som skogsbränder under ytan”. Dagens PS
ANNONS
Senaste nytt
Vulkaner – och industrialismen
ANNONS
Tidigare trodde forskare att massutdöenden främst orsakades av asteroidnedslag. Men allt mer pekar på att det i stället ofta handlar om gigantiska vulkanutbrott som släppt ut kol i enorma mängder.
Och i dag är det inte vulkaner som driver processen – utan människans industrialisering.
”Å ena sidan finns de där ungefär en gång på 50 miljoner år återkommande utbrotten av enorm vulkanism, å andra sidan industrialismen – som, såvitt vi vet, bara har inträffat en gång”, skriver vetenskapsjournalisten och författaren Peter Brannen i The Guardian.
Vi släpper ut snabbare än vulkanerna
Även om de gamla vulkanutbrotten totalt sett producerade mer koldioxid än vad människor hittills gjort, var takten långsammare. Dagens utsläpp sker idag mycket snabbare – enligt Brannen kanske tio gånger snabbare än vid de värsta utbrotten i historien.
Det är just hastigheten som riskerar att sätta igång kedjereaktioner där jordens buffertar inte hinner med. Då kan haven bli syrefattiga och försurade, ekosystem kollapsa och livet på jorden pressas till bristningsgränsen.
Är katastrofen redan igång?
Idag dör arter ut tio till 100 gånger snabbare än någonsin i mänsklighetens historia, enligt Naturskyddsföreningen.
ANNONS
Enligt en studie publicerad i Nature 2011 kan vi, om arterna fortsätter att dö ut i nuvarande takt, nå nivån för ett sjätte massutdöende inom allt från 300 till drygt 11 000 år. För framtidens geologer skulle det vara omöjligt att skilja från ett asteroidnedslag.
Forskare varnar dock för att tipping points kan dyka upp långt tidigare. När arterna faller bort i snabb takt kan systemet kollapsa som ett elnät där noderna faller en efter en.
En planetär experimentverkstad
Brannen konstaterar att jorden är robust och har överlevt många stora förändringar. Men när kolcykeln rubbas för snabbt kan allt gå förlorat.
”Vi befinner oss nu i de inledande stadierna av ett systemfel. Om vi fortsätter så här mycket längre kan vi få se vad ett verkligt sammanbrott faktiskt innebär”, skriver han.
Vill du få dagens viktigaste nyheter direkt i inkorgen?
Människan lär klara sig
Svenska forskare påminner i sin tur om att människan troligen överlever även om ett sjätte massutdöende blir ett faktum.
En artikel på Forskning.se från 2022 beskriver att generalister som råttor, kråkfåglar och kackerlackor kan bli vinnarna, medan mer känsliga arter riskerar att försvinna.
ANNONS
Resultatet blir inte mänsklighetens undergång, men, som forskarna uttrycker det, en fulare och tråkigare värld.
Läs också: Massdöd av fiskar: “Vågar inte bo här längre”. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS