Dagens PS

Är undergången nära? Nej, inte i år heller

Därför är människan fascinerad sin undergång
AI – den senaste domedagsfaktorn. Människan har alltid fascinerats av sin egen undergång. Nu försöker forskare reda ut varför vi gör det. (Illustration: Jenni Sohn)
Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 31 dec. 2024Publicerad: 31 dec. 2024

Föreställningar om undergången, apokalypsen, är lika gammal som mänskligheten. Nu försöker forskare svara på varför vi dras till eländet.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Begreppet ”apokalyptik” kommer från Uppenbarelseboken i Bibeln, och är därmed cirka 2 000 år gammalt.

Tankar på undergången och alltings slut är lika gamla som människan själv, enligt forskarna.

”Faktum är att vi alltid har varit lika nära eller lika långt ifrån en apokalyps, om vi med det menar en global katastrof som utraderar eller radikalt förändrar livet”, säger Blaženka Scheuer, universitetslektor i Lund.

”Tanken på att det mänskliga livet är bräckligt och kan få ett abrupt slut är lika gammal som mänskligheten”, slår hon fast.

Undergången inget nytt

Redan i tidiga judiska skrifter ett par hundra år innan Kristi födelse finns berättelser om dramatiska händelser som drabbar människorna.

En lika dramatisk tematik finns i Uppenbarelseboken i Nya testamentet, där det beskrivs hur solen svartnar, stjärnor faller ner och månen färgas blodröd. 

”Eftersom Bibeln spelat så stor roll i historien har människor förhållit sig på olika sätt till Uppenbarelsebokens föreställningsvärld som dock har skiftat form under historiens gång. Inte sällan har människan tolkat pandemier och sjukdom utifrån det här apokalyptiska narrativet. Pesten men även covid-19 är sådana exempel”, säger Blaženka Scheuer.

ANNONS

Senaste nytt

Klimat och krig vår tids apokalyps

ANNONS

Klimatförändringar och krig är några undergångsfärgade händelser i vår tid.

Naturkatastrofer, sjukdomsutbrott och misstro mot etablerade auktoriteter är också exempel på apokalyptiska tankegångar.

Lunds universitet har en tvärvetenskaplig forskargrupp, ””At the End of the World”, där man undersöker hur apokalyptiska tankar och tender  formar historieskrivning, juridisk-politiskt tänkande, populistisk retorik och mediers rapportering om AI, klimathot och migration.  

”Kanske kan man tolka det här som att det finns ett stort intresse för de gemensamma utmaningar mänskligheten står inför. Klimatförändringar, pandemi, krig och inte minst AI”, funderar Blaženka Scheuer. 

Existentiella frågor

Allt det här är händelser som är tätt kopplade till existentiella frågor.

”I tider av existentiella kriser har människan ofta aktualiserat det kulturella minnet. Det som hjälpt henne under årtusenden att sätta ord på och hantera en kris. Den apokalyptiska tematiken, med sina storslagna bilder kommer väl till hands”, menar Scheuer.

”Vi kan faktiskt påverka”

Lunda-forskaren konstaterar att varje generation behöver leva och handskas med sin egen tids stora utmaningar.

ANNONS

Samtidigt är det viktigt att odla ett kritiskt engagemang.

”En jordbävning kan vi möjligtvis skydda oss ifrån men inte egentligen påverka. När det gäller klimatförändringarna, krig och auktoritära regimer är vi inte utan agens. Vi kan faktiskt påverka”, avslutar Blaženka Scheuer.

Superrika preppar för apokalypsen: “Patetiska”. Dagens PS

Komikern: “Vi skapar vår egen undergång”. Dagens PS

AI – revisorns undergång? Realtid

Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

Torbjörn Karlgren
Torbjörn Karlgren

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

ANNONS
ANNONS

Senaste nytt

ANNONS