Dagens PS

Vindkraft: Därför halkar Sverige efter

Flera vindkraftverk mot en grå horisont.
En rapport visar att både Tyskland och Turkiet byggde mer vindkraft 2025 än Sverige. Bild: Ezra Brismo/TT

Tyskland byggde ut sin vindkraftspark med 5.7 GW under 2025, motsvarande siffra för Sverige var 1.8 GW. Den svenska vindkraften halkar efter, föga förvånande menar vissa.

Förra året har beskrivits som nattsvart gällande vindkraftsutvecklingen i Sverige – under två av fjolårets fyra kvartal gjordes inte en enda beställning av vindturbiner. Länder som Tyskland och Turkiet drar ifrån oss med goda marginaler, och Spanien ligger hack i häl.

I hela Europa ökade vindkraftskapaciteten med 19,1 gigawatt under 2025. Tyskland stod ensamt för en tredjedel av ökningen, enligt siffror från Wind Europe. Den totala kapaciteten för Europa beräknas till 304 GW och de närmsta fyra åren väntas den siffran öka till 439 GW.

Det hindrar den svenska vindkraften

Långa tillståndsprocesser, låga elpriser, dröjande stöd och svårövertalade kommuninvånare lyfts som de främsta förklaringarna till att intresset för den svenska vindkraften svalnat av.

”Beställningarna på helårsbasis är extremt låga. Det innebär att utbyggnaden helt kan stanna av efter 2027 om förutsättningarna på marknaden inte förbättras”, säger Anton Johansson, analysansvarig på branschorganisationen Green Power Sweden i en intervju med Ny teknik.

Regeringen beslutade dock nyligen att ersättningen för 2025 ska betalas ut senast den 30 mars.

”Det är positivt och att fastighetsskatten för vindkraft ska gå direkt till kommunerna. Det är något vi kämpat för”, säger Anton Johansson.

Energimarknaden kräver stabilitet

En som inte förvånas över det digra läget är företagsekonomen Christian Steinbeck. Han har under flera år har analyserat branschens ekonomi och nu varnar för långtgående konsekvenser om utvecklingen fortsätter.

”När det blåser får Sverige en våldsam elproduktion. Och vad händer med elpriset då? Ja det blir ju jättelågt pris. Och det är det här som är grundproblemet”, konstaterar han.

Steinbeck menar att detta leder till att intäkterna sjunker just när produktionen är som högst. Samtidigt saknas storskaliga lagringslösningar som på ett meningsfullt sätt kan jämna ut variationerna, enligt hans analys.

Framtiden?

Kina blickar mot skyarna och utvecklar svävande vindkraftverk som alstrar el flera kilometer upp i luften. På andra håll ses solkraften som en vinnare, vissa vill skicka solcellerna upp i rymden för att maximera kapaciteten.

Vindkraften fortsätter som sagt att byggas ut i hela världen, så även i Europa. Med nya planer på gemensamma och havsbaserade vindkraftverk hoppas man kunna uppnå kapacitet på 100 GW, en god bit på vägen om målet 300 GW havsbaserad vindkraft till 2050. Men Sverige står utanför det gemensamma krafttaget.


Emil Karlsson

Deskreporter på Dagens PS och har tidigare arbetat med lokaltidningsjournalistik, kommunikation och marknadsföring. Han skriver gärna om vardagsämnen men ser hela världen som sitt bevakningsområde. Gillar: Saab (bilarna), att bada och att bo på landet.

Emil Karlsson

Deskreporter på Dagens PS och har tidigare arbetat med lokaltidningsjournalistik, kommunikation och marknadsföring. Han skriver gärna om vardagsämnen men ser hela världen som sitt bevakningsområde. Gillar: Saab (bilarna), att bada och att bo på landet.