Dagens PS

Laddstationer byggs ut för långsamt – kan dröja åtta år

Laddstationer
Laddstationer finns hos allt fler bostadsrättsföreningar, men utbyggnaden går inte så snabbt som många hade trott. (Foto: Björn Larsson Rosvall/TT).

Har din bostadsrättsförening ingen laddstation för elbilar? Då är du inte ensam. Tre av fyra föreningar har nämligen inte installerat en laddstolpe än.

Utbyggnaden av laddinfrastruktur för elbilar i svenska bostadsrättsföreningar går betydligt långsammare än vad som krävs inför omställningen till eldrivna transporter.

Det är slutsatsen i en ny rapport från företaget Chargenode.

Den visar att utvecklingen riskerar att ligga omkring åtta år efter det planerade EU-förbudet mot nya fossildrivna bilar.

Saknar laddmöjligheter

Rapporten bygger på statistik från Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrån och visar att 25,1 procent av landets bostadsrättsföreningar har installerat laddinfrastruktur genom stödet Ladda bilen.

Det motsvarar cirka 8 510 föreningar av totalt 33 865. Bland föreningar som bedöms ha egna parkeringsplatser uppskattas andelen till omkring 31 procent.

Samtidigt saknar ungefär 18 600 bostadsrättsföreningar med egna parkeringsplatser fortfarande möjlighet att ladda elbilar.

Totalt har de föreningar som hittills installerat laddning byggt drygt 141 000 laddpunkter.

Kan dröja till 2043

Rapporten pekar ut bostadsrättssektorn som en av de största flaskhalsarna i elektrifieringen av vägtrafiken.

Omkring 1,1 miljoner hushåll bor i bostadsrätter och är beroende av att föreningarnas styrelser fattar beslut om investeringar i laddinfrastruktur.

Trots att en fjärdedel av föreningarna redan har installerat laddning har utbyggnadstakten bromsat in. År 2022 installerade omkring 2 061 föreningar laddinfrastruktur, medan motsvarande siffra nu ligger runt 742 per år.

Om utvecklingen fortsätter i samma takt bedömer rapporten att det kan dröja till omkring 2043 innan alla relevanta bostadsrättsföreningar har byggt ut laddmöjligheter.

Finns flera hinder

Det är åtta år efter det planerade EU-förbudet mot försäljning av nya bensin- och dieselbilar som väntas träda i kraft 2035.

Skillnaderna är också stora mellan olika delar av landet. Mindre kommuner och förorter runt storstäderna har ofta högre andel laddinfrastruktur, delvis eftersom parkeringsytorna är större och installationerna tekniskt enklare.

Enligt rapporten är det inte främst ekonomin som bromsar utvecklingen.

I stället handlar hindren ofta om föreningarnas beslutsprocesser, brist på kunskap om installationer samt begränsad tillgång till parkeringsplatser i tätbebyggda områden.

Läs mer: Efter alla skriverier – Revolut får licens till slut. Realtid

Johannes Stenlund

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.

Johannes Stenlund

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.