Hur en avreglering av Norges spelmonopol kan stärka ekonomin

Skatteintäkter och tillväxtmöjligheter

En avreglerad spelmarknad skulle inte bara täppa till läckan av skattepengar utan även skapa utrymme för tillväxt. Erfarenheter från Sverige, Danmark och Storbritannien visar att en licensbaserad modell kan ge både stat och konsumenter bättre förutsättningar.

När Sverige införde sin spellicens 2019 ökade statens intäkter från spelindustrin med över 25 % det första året, samtidigt som den svarta marknaden minskade kraftigt. En liknande utveckling i Norge skulle kunna generera miljardintäkter – och dessutom skapa incitament för nya aktörer att etablera sig inom landet.

Det handlar inte bara om spelföretagen själva, utan även kringliggande branscher som:

• IT- och cybersäkerhet
• Betalningsteknologi och fintech
• Marknadsföring, datadriven analys och kundtjänst

En rapport från Menon Economics uppskattar att varje 1 000 nya arbetstillfällen inom den digitala spelindustrin kan generera upp till 2 500 indirekta jobb i relaterade sektorer. En öppnare marknad skulle därmed kunna bli en katalysator för innovation och sysselsättning, särskilt inom tekniksektorn.

Konsumentskydd och reglerad konkurrens

Motståndare till en avreglering menar att ökad konkurrens riskerar att leda till mer spelande och högre risk för beroende. Men erfarenheten från andra europeiska länder visar att det motsatta ofta sker när regleringen utformas klokt.

Genom att ställa tydliga krav på licensierade aktörer – exempelvis om insättningsgränser, spelpaus och ansvarsfull marknadsföring – kan staten säkerställa att spel sker under trygga former. I Sverige måste licensierade bolag erbjuda självavstängning via Spelpaus, och rapporter från Spelinspektionen visar att över 90 % av spelarna idag väljer licensierade sajter.

För Norge skulle ett liknande system inte bara skydda spelare bättre, utan även göra det svårare för oseriösa aktörer att verka. Med en tydlig reglering och ett öppet licenssystem kan konsumenterna välja tryggare alternativ samtidigt som staten får insyn i hur marknaden fungerar.

Från kontroll till samarbete

Norges nuvarande modell bygger på statlig kontroll snarare än partnerskap med marknaden. En framtida spelpolitik skulle kunna ta lärdom av hur andra nordiska länder hanterat övergången från monopol till licenssystem.

Ett konkret exempel är Danmark, som avreglerade sin spelmarknad redan 2012. Resultatet blev att mer än 80 % av allt online-spelande sker via licensierade operatörer, enligt danska Spillemyndigheden. Intäkterna till staten har ökat stadigt, samtidigt som spelmissbruket legat på stabila nivåer tack vare tydliga regler för ansvarsfullt spelande.

För Norge skulle ett liknande steg kunna innebära:

• Ökad skattekontroll och transparens
• Mindre kapitalflykt till oreglerade sajter
• Förbättrad datainsamling och forskning om spelbeteende

Internationell trovärdighet och innovation

Ett annat argument för en mer liberaliserad spelmarknad är Norges internationella konkurrenskraft. Många europeiska länder ser idag spel- och underhållningssektorn som en integrerad del av sin digitala ekonomi. Att stå kvar med ett föråldrat monopol riskerar att bromsa investeringar och innovation.

Om Norge öppnade sin marknad för licensiering, skulle det locka både inhemska och internationella bolag att etablera sig lokalt. Det i sin tur kan ge upphov till forskning och teknologisk utveckling inom områden som AI-baserad spelanalys, ansvarsfullt spelande och digital säkerhet – viktiga delar av framtidens spelmarknad.

Dessutom skulle det kunna stärka Norges position som ett land som kombinerar fri marknad med starkt konsumentskydd, vilket är i linje med den nordiska välfärdsmodellen.

Balans mellan frihet och ansvar

Avreglering handlar inte om att släppa allt fritt, utan om att hitta en balans mellan fri konkurrens och ansvarsfullt spelande. En transparent och reglerad marknad, inspirerad av den svenska licensmodellen, skulle kunna göra Norge mer konkurrenskraftigt och samtidigt skydda spelare bättre än dagens monopol.

Ekonomiskt skulle staten vinna på ökade skatteintäkter, fler arbetstillfällen och en mer innovativ digital ekonomi. Samtidigt skulle konsumenterna få tillgång till tryggare och mer transparenta alternativ.