Det blev ingen plastdeal av världens länder sedan de oljeproducerande länderna motsätter sig en sådan överenskommelse. De vill fortsätta med den lukrativa plasttillverkningen.
Ingen plastdeal – oljejättarna vill fortsätta dra in cash


Mest läst i kategorin
Vi svämmar över i plast, något som exempelvis EU-länder och Kanada vill få slut på genom ett nytt fördrag.
Ingen plastdeal
Sådana förhandlingar har dock brakat samman efter nästan en vecka i Genève där delegater från 185 länder försökte komma fram till en ny plastdeal.
Anledningen?
Pengar, som så ofta är fallet.
Senaste nytt
Big business
Plast är big business för oljeproducerande länder, där råolja används till att tillverka den miljöförstörande plasten.
Frustationen var stor i Genève då länder som Saudiarabien, Iran, Ryssland och Kuwait blockerade förslagen om att minska själva plastproduktionen och länderna som gick under benämningen “Like-Minded Group” vill istället se ökad avfallshantering, inte produktionsnedskärningar, uppger Earth.com.
Straffar resursrika utvecklingsländer
Oljejättarna hävdar att nya regelverk kommer straffa resursrika utvecklingsländer och de vill i vanlig ordning fortsatt kunna håva in cashen som det svarta guldet – oljan – medför.
Samtidigt förvärras plastproblemet för varje år som går, där det blir extra tydligt för önationer som Tuvalu.
“För våra öar innebär detta att miljontals ton plastavfall kommer fortsätta att dumpas i våra hav, vilket påverkar vårt ekosystem, vår livsmedelssäkerhet, våra försörjningsmöjligheter och vår kultur”, lät ett uttalande från den lilla östaten i Stilla havet.
Siffrorna talar sitt tydliga språk, hur djupt ner i plastberoendet vi faktiskt har sjunkit.
Varje år producerar vi över 400 miljoner ton plast på ett globalt plan.
Återvinns i liten skala
Hälften av det används en gång och slängs sedan. Enbart 9 procent återvinns i nuläget och runt 22 procent förorenar våra landskap och hav.
I takt med att plastförbrukningen fortfarande ökar kan vår användning tredubblas fram till 2060 och hamna på 1,2 miljarder ton per år.
Det innebär mer plast i haven, mer mikroplaster i maten och att det blir svårare att hantera problemet – ju längre vi väntar.
Skifte på gräsrotsnivå
Det lär knappast bli ett skifte hos tillverkarna, som fortsatt vill tjäna pengar, men skiftet kan istället komma på gräsrotsnivå och det syns redan på många håll genom bolag och kedjor som minskar eller förbjuder plastanvändningen, där ett exempel är Axfood som nu genomför sin största plastbantning hittills.
Läs även:
Plast i havsdjupen – värre än forskarna trodde. Dagens PS
Genombrott: Så kan vi återvinna plast – och tjäna pengar. Dagens PS

Reporter på Dagens PS baserad i Sydney, Australien. Lång erfarenhet av resereportage.

Reporter på Dagens PS baserad i Sydney, Australien. Lång erfarenhet av resereportage.