Ett skimrande luftskepp, byggt av startupen Sceye, ska i sommar sväva högt över New Mexicos olje- och gasfält. Målet? Att avslöja metanläckor i realtid – något satelliter inte klarar av.
Futuristiskt luftskepp avslöjar läckor från stratosfären


Mest läst i kategorin
Mitt i en stor hangar i Roswell, i New Mexico, ligger ett ovanligt luftskepp redo att lyfta. Snart ska det sväva fram i stratosfären, på viktigt uppdrag i planetens tjänst.
Den spolformade farkosten är 65 meter lång, högblank och fylld med helium. Tanken går till en futuristisk Zeppelinare från förr. Men det vi har att göra med är ett toppmodernt högtflygande fordon, utvecklat med rymdteknik och drivet av solenergi för att hålla koll på allt från skogsbränder till utsläpp. Sådant som missas av satelliter, eftersom de befinner sig för högt upp.

Närmast på tur står övervakningen av en vår tids största klimatbovar: metanutsläp från gas- och oljefabriker, rapporterar Fast Company i en artikel om projektet.
“Vi kan se exakt vilken anläggning som läcker, och hur mycket gas som släpps ut per timme – live,” säger Mikkel Vestergaard Frandsen, vd för startupen Sceye som har utvecklat luftskeppet, till tidningen.
Metan är en växthusgas som är upp till 80 gånger kraftfullare än koldioxid. Att hitta och täppa till läckor snabbt är avgörande för att bromsa klimatpåverkan. Det är här luftskeppet kommer in i bilden. I juli ska det cirkulera över New Mexicos olje- och gasfält på spaning efter utsläpp.
Från sin upphöjda position 20 kilometer upp i stratosfären, vilket är dubbelt så högt som passagerarplan flyger men lägre än rymdens satelliter, kan luftskeppet identifiera läckor med enorm precision i realtid. Enligt Frandsen går det att zooma in med en meters noggrannhet på enskild tanknivå.
Läs även: Luftskepp kan bli en hållbar logistiklösning. Dagens PS
Lockades av NASA:s rymdteknik
Mikkel Vestergaard Frandsen är en dansk social impact-entreprenör med bakgrund inom “humanitär innovation”. Han har tidigare utvecklat myggnät för att bekämpa malaria och teknik för att rena vatten.
Han fastnade för NASA-teknologin HAPS, High Altitude Platform Systems, när han blev inbjuden till ett projekt som utforskade hur rymdteknik kan göra skillnad på jorden, berättar Fast Company.
NASA marknadsförde luftskeppet som en plattform för rymdnära vetenskap, till exempel för att titta på stjärnor, studera svarta hål och utforska asteroider. Men Frandsen fick en annan idé.
“Jag läste det och tänkte, visst – men man kan också titta ner. Och få ett helt nytt sätt att arbeta med havsskydd, människohandel, uppkoppling i avlägsna områden, metanövervakning eller tidig upptäckt av skogsbränder”, säger han till Fast Company.
Och det var de tankarna som utmynnade i Sceyes luftskepp.

HAPS-tekniken är inte ny. USA har i decennier försökt bygga stratosfäriska luftskepp som kan stanna kvar under omloppsbanan, men tidigare försök har strandat på teknik- och finansieringsproblem.
Sceye har säkrat betydande finansiering. I en Series C-runda under 2024 tog bolaget in cirka 130 miljoner dollar, enligt PitchBook som uppskattade företagets värdering inför rundan till 525 miljoner dollar.
Kapitalet ska användas för att förbereda kommersiell lansering under 2025. Enligt ett pressmeddelande är investeraren det saudiska konglomeratet Mawarid Holding. I en tidigare Series B-runda stod América Móvil för huvudfinansieringen, med fokus på expansion i Latinamerika.
Luftskeppet kan hålla sig kvar i stratosfären
Tack vare nya material, som graphene, parat med framsteg inom solcellsdrift och batterier, har Sceye sedan starten 2014 kunnat iterera fram en fungerande modell.
Vid flera testflygningar har Sceye visat att HAPS-luftskeppet kan hålla sig kvar i stratosfären både dag och natt, med hjälp av solceller och batterier. Luftskeppet är klätt med solpaneler som laddar batterierna. Det svävar fram helt utan fossila bränslen, vilket är avgörande för långvariga uppdrag.
Fartyget är obemannat och fjärrstyrs manuellt via länk, även om planen på sikt är att gå över till en mer automatiserad lösning. Målet är att kunna hovra i samma område i upp till ett år, vilket skulle ge en unik möjlighet att övervaka utsläpp över tid.
“Det är en viktig milstolpe som skapar ett helt nytt lager av infrastruktur mellan drönare och satelliter”, sade Mikkel Frandsen i ett pressmeddelande efter den första 24-timmarsflygningen i augusti 2024.
Luftskeppet kom lastat med stereooptiska kameror för att kunna observera och skapa höjdmodeller av översvämningar och jordbävningar, infraröda kameror för att upptäcka skogsbränder och metanläckor, samt en syntetisk bländarradar.
Metanläckor är den största klimatboven
Metanläckorna från olje- och gasindustrin ökar snabbt. Delstaten New Mexico har skärpt reglerna för att minska utsläppen 2021. Nu har man inlett ett samarbete med Sceye och den federala miljömyndigheten EPA (Environmental Protection Agency) för att förbättra övervakningen.
“Vi tittar på hur vi kan säkerställa att gasen stannar i ledningen och når sin avsedda marknad, istället för att släppas ut i atmosfären”, säger Michelle Miano, chef för miljöskyddsavdelningen vid New Mexicos miljömyndighet, till Fast Company.
Samarbetet är en del av delstatens skärpta klimatstrategi, där man vill minska beroendet av självvärdering från olje- och gasbolagen och de översiktliga satellitbilderna till förmån för mer precisa mätdata från Sceye för att kunna agera snabbare och mer effektivt. Potentialen är stor.

Vid en testflygning hittades till exempel en “superspridare” i Texas som spydde ut 1 000 kilo metan i timmen. Det är lika mycket som utsläppen från över 200 000 bilar, berättar Frandsen för Fast Company.
Den 31 oktober 2024 meddelade Sceye att företaget gått in ett forsknings- och utvecklingssamarbete med den amerikanska geologiska myndigheten USGS samt tecknat ett Space Act-avtal med NASA med målet att förbättra klimat- och miljöövervakning från stratosfären. .
Sceye för också samtal med fossilgasbolag för att sälja sina tjänster kommersiellt, och planerar flera demonstrationer under 2025.
Luftskepp har en lång historik, ända sedan zeppelinarna i början av förra seklet. Under 2000-talet har intresset ökat och idag pågår ett tjugotal projekt med olika inriktning runt om i världen. Vissa satsar på turism, andra på kommunikation, forskning eller övervakning för militära eller humanitära ändamål.
De flyger högt, spanar skarpt och kan övervaka både klimatpåverkan och utsläpp av farliga gaser. Solcellsdrivna och utan behov av raketuppskjutning erbjuder de ett hållbart alternativ till både satelliter och flyg. Frandsens framtidsvision? Att luftskepp i stratosfären blir en lika självklar syn när vi ser upp mot skyn som stjärnor och flygplan.
Läs även: Nu lyfter Google-grundarens enorma luftskepp. Dagens PS
Höghöjdsflygare (HAPS) i stratosfären (~20 km)
I världen pågår flera projekt med stratosfäriska luftskepp och drönare, som alternativ till satelliter för telekommunikation, övervakning och forskning.
-
Sceye (USA)
-
Stationära, solcellsdrivna luftskepp
-
Fokus: miljöövervakning, internetåtkomst, katastrofhjälp
-
-
Airbus Zephyr
-
Obemannad, solcellsdriven drönarplattform (snarare än luftskepp)
-
Fokus: militär och civil övervakning från stratosfären
-
-
Thales Alenia Space – Stratobus (Frankrike)
-
Obemannat luftskepp som svävar i stratosfären i månader
-
Fokus: telekommunikation, säkerhet, klimatdata
-
-
BAE Systems / Prismatic – PHASA-35 (Storbritannien)
-
Ultralätt solcellsdriven HAPS-drönare (inte luftskepp, men liknande funktion)
-
Militärt och civilt användbar
-

Alexandra Heymowska är en journalist och redaktör med många års erfarenhet i gränslandet tech, näringsliv och hållbar samhällsutveckling. Brinner för berättelser som berör.

Alexandra Heymowska är en journalist och redaktör med många års erfarenhet i gränslandet tech, näringsliv och hållbar samhällsutveckling. Brinner för berättelser som berör.