Europa bygger en digital tvilling av oceanen som låter forskare, beslutsfattare och medborgare testa idéer, bekämpa föroreningar och skydda marint liv utan att behöva bli blöta.
Europas virtuella oceanplattform – en banbrytande förändring för skyddsarbetet i havsområden
PS Debatt
Uppdaterad: 14 okt. 2025Publicerad: 14 okt. 2025
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
Föreställ dig att förutse hur ett oljeutsläpp kommer spridas eller vilken saneringsmetod som skulle fungera bäst, allt utan att ens vara nära vattnet. Tänk om vi kunde testa lösningar för att skydda världshaven innan vi implementerar dem?
Den visionen har redan blivit verklighet genom den europeiska digitala tvillingoceanen (DTO) – ett initiativ där forskare som finansieras av EU skapar en kraftfull, virtuell kopia av haven. Det är som att ha ett högteknologiskt oceanlaboratorium på skärmen, redo för olika scenarion och verkliga utmaningar.
”Med hjälp av den här plattformen kan vi förutse utmaningar och agera tillsammans, för ett sundare hav”, sa Alain Arnaud, chef för Digital Ocean på Mercator Ocean International, en ideell organisation i Frankrike som leder utvecklingen av DTO.
Den senaste demonstrationsfasen av den europeiska tvillingoceanen – vars kärninfrastruktur kallas EDITO – avslöjades under FN:s oceankonferens (UNOC3) i Nice, Frankrike i juni 2025.
Den lovar att förändra hur forskare, beslutsfattare och medborgare förstår och hanterar havsmiljöer. De potentiella tillämpningsområdena är många, från att förutse föroreningsrisker till att identifiera de mest effektiva fraktrutterna över Stilla havet.
Ett annat möjligt användningsområde är att spåra plastföroreningar. EDITO kan spåra om avfall flyter längs en flod eller driver in med tidvattnet och modellera de bästa sätten att stoppa det, från att städa en viss strand till att ta itu med avfallet uppströms.
Vem ligger bakom den här oceantvillingen?
Bakom dessa avancerade funktioner står ett nätverk med ledande europeiska institutioner.
Kärntekniken i DTO utvecklades av Mercator Ocean International, som driver EU:s havsövervakningstjänster Copernicus, och Flanders Marine Institute i Oostende, Belgien, som representerar de 120 samarbetspartnerna i det europeiska nätverket för marina observationer och datainsamling (EMODnet).
ANNONS
De har fört samman dessa två viktiga europeiska oceandatasystem – Copernicus Marine och EMODnet – i ett skalbart ramverk. I framtiden kommer det länkas till EU:s digitala tvilling av hela planeten, ”Destination Earth”.
Plattformen återskapar oceanens förflutna, nutid och rimliga framtid med hjälp av satellitdata, marina sensorer, avancerade simuleringar och AI. På så sätt kan forskare, beslutsfattare och till och med nyfikna medborgare experimentera och fatta bättre beslut.
Arnaud beskrev plattformen som mer än bara en teknologisk prestation: ”Det är vår gemensamma kompass för att navigera framtiden för våra viktiga marina ekosystem.”
Ett konsortium av ledande institut inom oceanografi, klimat och datavetenskap i hela Europa utformar nu nästa generations oceanmodeller som kommer att låta DTO-användare skapa verkliga hanteringsscenarion. Initiativet – EDITO-Model Lab – började 2023 och kommer fortsätta till slutet av 2025.
ANNONS
Senaste nytt
Modellscenarion – från föroreningar till sköldpaddor
Spårningsverktyget för plastförorening är bara ett användningsområde som skapats av forskarna inom EDITO-Model Lab. Flera andra modeller är också tillgängliga för att generera informativa möjliga scenarion.
Dessa omfattar säsongsbaserade riskkartor för föroreningar i Medelhavet, program som lyfter fram de optimala platserna för vindkraftparker och simuleringar som visar hur olika klimatförändringsscenarion skulle påverka fiskbeståndet. Det finns även en modell som studerar de bästa marina habitaten för olika arter, som havssköldpaddor.
”Från stranden där de kläcks kan vi modellera var de kommer att ta vägen under ungdomen och sedan vuxenlivet, innan de kommer tillbaka till stranden”, sa Yann Drillet, chef för forskning och utveckling på Mercator Ocean International.
Det hjälper naturvårdare att bestämma vilka boplatser och havsområden som ska prioriteras.
ANNONS
Tillgänglig information om haven
EDITO är en viktig komponent i den europeiska världshavspakten, som lanserades i juni 2025 för att föra samman allt EU:s marina arbete för att skydda haven och främja en blomstrande blå ekonomi baserat på hållbart utnyttjande av oceanerna.
Den främsta styrkan ligger i dess tillgänglighet. Storskaliga modeller av havssystem finns redan. Enligt Drillet erbjuder dock EDITO oöverträffade mängder data och är utformat för både experter och nybörjare.
”Vårt mål är att skapa en digital tvilling som är helt öppen, så att alla kan använda den”, sa han. ”Användare utan utbildning kan utforska grundläggande scenarion medan avancerade användare kan utveckla sina egna program med hjälp av plattformens verktyg eller sina egna datauppsättningar.”
DTO för samman realtidsobservationer med historiska observationer från tusentals marina sensorer och satelliter. Det började med konsolidering av data från havsövervakningstjänsterna Copernicus och EMODnet, men målet är ett ännu bredare utbud av datakällor, även socioekonomiska.
Med hjälp av AI och högpresterande beräkning kan den modellera effekterna av både naturliga händelser och mänsklig aktivitet. Användarna kan anpassa parametrarna för att utforska hur olika scenarion kan utvecklas.
Optimering av fraktrutter
En EDITO-modell analyserar fraktrutter mellan Amerika och Asien, och tar itu med två viktiga problem i fraktbranschen: tid och bränsleeffektivitet.
”Vi visar hur man kan optimera resan över Stilla havet, från USA:s västkust till Asien, med hjälp av miljöinformation”, sa Drillet.
ANNONS
Sjötrafiken står för 3–4 % av EU:s totala koldioxidutsläpp varje år. Genom att ta hänsyn till havsströmmar och väder kan DTO föreslå rutter som minskar bränsleförbrukningen och utsläppen samt sänker kostnaderna.
Forskningen inom EDITO-Model Lab har även kommit till Japan, där den visas upp på World Expo i Osaka (april–oktober 2025).
Besökarna får möjlighet att utforska en simulering av plastföroreningar i haven samt andra simuleringar som modellerar de bästa platserna att utveckla sjögräsängar för kustskydd i Adriatiska havet och längs Tysklands kust mot Nordsjön.
En ny våg inom marin forskning
Genom att förenkla och modernisera hur havssimuleringar utformas och körs bör EDITO kunna möjliggöra mer marin forskning, sa Lőrinc Mészáros från Deltares, ett oberoende ideellt institut inom tillämpad forskning i Delft, Nederländerna.
”Det låter marina forskare arbeta med moderna, molnbaserade tekniker, även om de inte har så stor erfarenhet av informations- och kommunikationsteknik”, sa han.
Förhoppningen är att forskare och beslutsfattare ska kunna använda plattformen för att utforska effektiva, hållbara sätt att skydda havs- och kusthabitat, stötta den blå ekonomin och hantera klimatförändringarna.
Innan 2030 förväntas DTO vara igång och erbjuda ett ännu kraftfullare system för att stötta beslutsfattande vid arbete med globala marina utmaningar.
Som Arnaud uttryckte det: ”Med hjälp av den här plattformen kan vi förutse utmaningar och agera tillsammans, för ett sundare hav.”
Av Michael Allen
Forskningen i den här artikeln finansierades av EU:s Horizon-program.
Intervjuobjektens åsikter speglar inte nödvändigtvis Europeiska kommissionens åsikter.
ANNONS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS