Årtionden av forskning och planering börjar nu övergå till handling. Snart ska kärnbränsle kapslas in för att kunna slutförvaras i Sverige.
Sverige tar stora steg mot slutförvar av kärnbränsle


Mest läst i kategorin
Arbetet med att förverkliga världens första slutförvar för använt kärnbränsle har nu tagit avgörande steg i både Sverige och Finland.
Förra året fick Svensk Kärnbränslehantering (SKB) har grönt ljus från Mark- och miljödomstolen att påbörja byggandet av det svenska slutförvaret i Forsmark och den tillhörande inkapslingsanläggningen i Oskarshamn.
Nu börjar också SKB förbereda sig för att svetsa kapslar till det finska förvaret, som väntar på slutligt tillstånd att tas i drift, skriver organisationen i en rapport.
Ska pågå i minst 70 år
Forsmark blir platsen för Sveriges första slutförvar. Anläggningen planeras på 500 meters djup och beräknas kunna ta emot omkring 6 000 kapslar med totalt 12 000 ton använt kärnbränsle.
Förvaret byggs enligt KBS-3-metoden, som bygger på tre barriärer: en kopparkapsel med fem centimeter tjockt hölje, en skyddande buffert och berget som naturligt skydd.
Verksamheten är planerad att pågå i 70 år, med möjlighet till förlängning.
Senaste nytt
Fått uppdrag från Finland
Tillståndet gäller för det kärnavfall som genererats av de tolv reaktorer som ingår i det svenska kärnkraftsprogrammet. Eventuellt framtida avfall från nya reaktorer omfattas inte.
Beslutet innebär att SKB har kunnat inleda förberedelserna på plats i Forsmark och Oskarshamn, som SVT har rapporterat om.
Samtidigt har SKB fått ett uppdrag från det finska bolaget Posiva att svetsa kapselbottnar till det finska förvaret i Olkiluoto, som blir först i världen att tas i drift.
Inte okontroversiellt
Uppdraget omfattar cirka 160 kapslar under fem år och innebär två till tre nya arbetstillfällen vid kapsellaboratoriet i Oskarshamn.
Det svenska och finska arbetet markerar en ny fas för kärnbränslehanteringen i världen. Efter decennier av forskning och tillståndsprocesser är byggnation och praktiskt genomförande nu i fokus.
Men vägen har inte varit fri från kontrovers.
Ligger i framkant
Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, har varnat för att villkoren som satts upp är för svaga och ifrågasätter om KBS-3-metoden verkligen kan garantera säkerhet i det tidsperspektiv som krävs.
De menar att riskerna för framtida läckage inte är tillräckligt utredda.
Trots kritiken innebär besluten att Norden placerar sig i framkant globalt när det gäller att skapa en långsiktig lösning för använt kärnbränsle, skriver SKB i sin rapport.

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.












