Bin kan hitta i sin omgivning med förvånansvärt stor precision. Deras hjärnor inspirerar nu forskarna att bygga små energisnåla chip som en dag skulle kunna styra robotar och sensorer i miniatyrformat.
Biets hjärna formar nästa generation datorchip
PS Debatt
Uppdaterad: 11 feb. 2026Publicerad: 11 feb. 2026
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
När ett bi lämnar sin kupa har det redan en egen GPS i sitt huvud. Genom att tyda himlen och sin flyghastighet kan biet hålla koll på var det befinner sig och tryggt flyga hem. Forskarna hoppas nu kunna använda den här kunskapen för att skapa nya sätt för hur datorer orienterar sig.
”Bina behöver ingen smarttelefon eller satellitnavigering för att hitta tillbaka. De gör det genom att titta på himlens polariserade ljus och mäta sin hastighet. Med den informationen flyger de inte vilse”, säger Anders Mikkelsen, professor vid Lunds universitet.
Anders ingår i en forskargrupp som jobbar med det EU-finansierade projektet InsectNeuroNano där man vill överföra binas interna navigeringssystem till ett datorchip. Dagens chip kan redan efterlikna binas sätt att hitta hem, men gör det inte lika effektivt som bina.
”Om man tar ett lätt chip väger det ändå minst 80 gram och använder mer än 7 watt, säger Anders som samordnar projektet. Ett bi väger under ett gram och använder mindre än en hundradels watt för att driva sin hjärna. Tänk om vi kunde göra ett chip som är lika effektivt!”
Det är precis vad Anders team med forskare från universitet och laboratorier i fem europeiska länder tänker göra. De bygger ett insektsinspirerat chip som kan bestämma sin egen position. Chippet kommer att vara mindre och effektivare än de chip som nu används för den här typen av navigering.
Chippet kan användas i allt från billiga miljösensorer till insektsliknande robotar som renar miljön.
”Vi skulle kunna göra robotar som är små som insekter med det här chippet. Det skulle vara som att ha ett bisamhälle, men man får ge instruktioner om vad det ska göra. De här minirobotarna skulle till exempel kunna användas till att sanera föroreningar, bygga en struktur eller pollinera ett fält på konstgjord väg”, säger Anders.
Inbyggd navigering
Men varför är biets hjärna mer effektiv än ett chip? Dagens standardchip är mångsidiga och används till flera olika uppgifter. Datorns processor – cpu-enheten – fungerar som datorns hjärna och gör att vi kan skicka mejl, ladda webbsidor och redigera textdokument.
ANNONS
Mer specialiserade chip som grafikkort hanterar allt från foton av katter till komplexa datorspelsvärldar.
Det chip som InsectNeuroNano-teamet utvecklar är konstruerat för att bara göra en sak. Det använder signaler från en ljussensor som är fäst vid chippet, plus hastighet, för att bestämma sin position.
Chippet är mycket specialiserat, ungefär som biets hjärna som har utvecklats för effektiv navigering snarare än mångsidighet. Det kan ses som en begränsning, men det gör att chippet kan vara litet och energieffektivt.
”Vårt chip kan bara utföra en enda uppgift, men det kan göra det extremt energieffektivt och är samtidigt pyttelitet. Det är en helt annan strategi än i andra datachip”, säger Anders Mikkelsen.
ANNONS
Senaste nytt
Från insektshjärna till chip
Forskningsteamets biologer och ingenjörer arbetar för att använda kunskaper om insektsvärlden i datordesign. Professor Elisabetta Chicca från Groningens universitet i Nederländerna, som specialiserar sig på bioinspirerade kretsar och system, är en av dem.
”För vissa problem har naturen redan hittat en lösning som är kompakt, energisnål och effektiv. Insektshjärnor är ett exempel. Vi vet inte allt om dem, men vi vet tillräckligt för att börja bygga ett system”, säger Elisabetta Chicca.
Med hjälp av biologernas kunskap har hon byggt virtuella modeller av chippen, en uppgift som försvåras av att vi ännu inte vet allt om hur insektshjärnan fungerar.
”Man måste göra hypoteser om hur de fungerar och överföra detta till ett chip”, säger hon.
ANNONS
Den här typen av forskning är till hjälp även för biologer. Genom att forskare från andra fält fyller i kunskapsluckorna lär de sig hur insektshjärnor kan fungera. Till exempel kan chipmodeller ge insikter om hur vissa kretsar i insektshjärnan kan vara kopplade.
”Vi lär oss av biologerna, men de lär sig också av oss. Det är fantastiskt att se”, säger Elisabetta Chicca.
Första stegen mot ett robotbi
Forskningen bidrar till ny kunskap om hur chip fungerar. Vanligtvis sänder ett chip elektriska signaler mellan sina komponenter via ledningar. Det har varit den dominerande datormodellen i årtionden.
I InsectNeuroNano-projektet har man i stället nanofotoniska kretsar som leder ljuset genom pyttesmå strukturer på chippet, bara en miljarddels meter i diameter, i en process som kallas fotonisk databehandling.
”Med ljus kan man skicka mer data på ett mer energieffektivt sätt. Eftersom vår sensor upptäcker ljus använder vi ljus för att varsebli och tänka, vilket förenklar saker och ting. Båda dessa är viktiga om vi vill ha ett chip som är lika litet som en insektshjärna”, säger Anders Mikkelsen.
Hittills har forskarna, vars projekt pågår till september 2026, lyckats skapa ett första prototypchip under laboratorieförhållanden som efterliknar insektshjärnans funktion.
Men enligt Anders tar det cirka tio år innan tekniken kan användas i verkliga livet.
Att göra chippen så små, och samtidigt använda nya designprinciper som nanofotonisk databehandling, är komplicerat. Men teamets arbete har redan fört tekniken framåt, och forskarna har lärt sig mycket i processen.
ANNONS
”Det är många steg kvar innan vi har ett robotbi som flyger omkring”, säger Anders. ”Men med det här projektet har vi tagit ett stort kliv. Vi har gått från ett teoretiskt koncept till något på ett labb-bord som imiterar insektshjärnor.”
Deras arbete, som fortfarande kräver många års forskning, har banat väg för robotar i insektsstorlek som en dag kan navigera genom att läsa himlen, precis som riktiga bin.
”Nu måste vi bygga ett helt system. Vi måste skala upp allt som vi har lärt oss i labbet. Vi har tagit de första stegen så nu kan vi snart se verkliga framsteg”, säger Anders Mikkelsen.
Av: Tom Cassauwers
Den forskning som beskrivs i artikeln har finansierats av Europeiska innovationsrådet (EIC). De intervjuades åsikter speglar inte nödvändigtvis EU-kommissionens åsikter. Den här artikeln publicerades först i Horizon, EU:s tidskrift om forskning och innovation.
Mer information:
InsectNeuroNano (Cordis)
InsectNeuroNano – projektets webbplats
Ett Europa rustat för den digitala tidsåldern
EU:s förordning om halvledare
EU och fotonik
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
PS Debatt
Detta är ett debattinlägg på Dagens PS. Åsikterna och innehåll som uttrycks är skribentens egna och avspeglar inte Dagens PS uppfattning.
PS Debatt
Detta är ett debattinlägg på Dagens PS. Åsikterna och innehåll som uttrycks är skribentens egna och avspeglar inte Dagens PS uppfattning.
ANNONS
Alla dina digitala tillgångar. Ett konto. 
På Bybit samlar du alla dina kryptotillgångar på ett och samma konto. Handla, låna och använd ditt saldo utan att flytta värde mellan plånböcker. En enklare, tydligare och mer flexibel handelsupplevelse. En ny standard.
Kom igång!
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS