Trenden ”private for longer” har i det tysta ritat om kartan för världens investerare under de senaste decennierna. Vad innebär det för svenska småsparare?
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.


Trenden ”private for longer” har i det tysta ritat om kartan för världens investerare under de senaste decennierna. Vad innebär det för svenska småsparare?
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Dagens PS ekonomijournalist David Ingnäs, som tycker utvecklingen oroar, är på plats i studion och förklarar.
Se även: Guld, Europa och flykt från USA – så ändrades fondsparandet 2025 – Dagens PS
Till att börja med, vad handlar egentligen trenden ”private for longer” om?
”Det handlar helt enkelt om att bolag väntar mycket längre med att komma till börsen än vad de gjorde för kanske 10 eller 20 år sedan”, förklarar David Ingnäs.
KRÖNIKA. Ett dramatiskt skifte i det tysta gör att vi småsparare redan har snuvats på tillväxtresan i nästa börsraket som Nvidia eller Amazon.
Studier visar att snittet när ett bolag kom till börsen för 15 år sedan var sex år, i dag den siffran uppe i 14 år. Samtidigt har USA-börsen, som statistiken omfattarå, hälften så många börsbolag i dag jämfört med var för 20 år sedan.
”Så det finns alltså mycket färre bolag att välja på att investera i och de kommer i ett mycket senare skede till börsen”.
Bakom utvecklingen ligger flera faktorer.
Lättare tillgång på kapital utanför börsen – exempelvis genom riskkapitalsektorn och privata investerare – liksom de allt yngre regelverket som vilar på börsbolag jämfört med onoterade bolag är två skäl.
Även småsparare bör ha en större andel av så kallade onoterade innehav i sina portföljer. Alltså bolag som ännu inte kommit till börsen.
Ett tredje skäl är faktiskt digitaliseringen.
”För första gången i världshistorien gick det att starta ett multinationellt företag från ett café utan att behöva resa stora kapitaltillskott”, berättade exempelvis Alan Coffey, direktör för Private Companies på kapitalförvaltaren Baillie Gifford, när David Ingnäs intervjuade honom på ämnet häromveckan.
David Ingnäs ser fördelar för enskilda bolag att det finns möjlighet att söka kapital på fler ställen utöver börsen.
Men för småspararna är det tråkigt att kanske snuvas på framtidens potentiella börsraketer.
”Nvidia kom exempelvis till börsen 1999, bara knappt sex år efter att bolaget startats. Sedan dess har jursen stigit över 478 000 procent vilket även varit möjligt att ta del av för svenska småsparare”, säger David Ingnäs och konstaterar;
”Risken är ju att vi som är vanliga börsinvesterare helt enkelt får välja på de lite mer mogna bolagen och du kan absolut få bra avkastning där också. Men det blir en del av kakan som försvinner”.
Se även: Wallenbergsfärens super-AI-dator snart startklar – Dagens PS

Bevakar börs, fonder och sparande. Skriver om både svenska och utländska aktier, bevakar såväl små som stora företag. Ansvarig för Dagens PS artikelserie Veckans börsprofil.

Bevakar börs, fonder och sparande. Skriver om både svenska och utländska aktier, bevakar såväl små som stora företag. Ansvarig för Dagens PS artikelserie Veckans börsprofil.