Den andra strategin handlar om stabilitet. Bolag som höjer utdelningen år efter år. ”Sådana som är stabila och pålitliga, inte har åkt jojo upp och ner”, säger Ingnäs med hänvisning till intervjun i Dagens PS.
Det här är dolda högutdelare
Den tredje kategorin kallar han för dolda högutdelare. Det kan vara bolag som under flera år investerat tungt, men som nu går in i en fas där vinsterna kan delas ut till aktieägarna.
Men strategin är långt ifrån riskfri.
En hög direktavkastning kan bero på att aktiekursen har fallit kraftigt. Det gör att utdelningen ser attraktiv ut på pappret, men signalerar underliggande problem. ”Du kan råka gå på riktiga minor”, varnar Ingnäs.
För att lyckas krävs därför ett bredare perspektiv. Kombinationen av hög utdelning och historisk stabilitet är central. Samtidigt bör investerare analysera vinsttillväxt, ägarbild och branschens utveckling.
Just nu pekas banksektorn ut som särskilt intressant. Storbankerna toppar listan över högutdelare. Handelsbanken nämns som ett tydligt exempel, med en direktavkastning på omkring 12 procent.
Även andra storbanker delar ut stora belopp, vilket förklaras av att det är mogna verksamheter med begränsat investeringsbehov.
Fastighetssektorn, som länge varit en favorit bland utdelningsjägare, har däremot blivit mer osäker. Kurssvängningar gör att höga utdelningar inte alltid är vad de ser ut att vara.
Läs mer: Förvaltaren avslöjar sina ”dolda högutdelare”