Svensk ekonomi går in i 2026 med oväntad styrka. Det säger Ulf Andersson, chefsekonom på DNB Carnegie, som trots geopolitisk oro och politiskt tumult ser tydliga tecken på att återhämtningen har fått fäste.
”Jag är positiv”, konstaterar han.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Efter en stark höst 2024 kom en tvärnit när Donald Trump återvände till makten i USA och den globala osäkerheten sköt i höjden under 2025.
”Alla satt på händerna och väntade på mer information.”
Men oron blev kortvarig. Aktiviteten tog fart igen och 2025 slutade betydligt bättre än vad prognoserna pekade mot i våras.
Nu är läget annorlunda, menar Andersson. Företag, hushåll och investerare har vant sig vid ett mer ryckigt världsläge.
”Man vågar konsumera och investera. Det krävs mycket mer nu för att ställa den ekonomin på ända.”
Signalerna är tydliga. Konjunkturinstitutets barometerindikator har legat över det historiska snittet på 100 i flera månader, för första gången på två till tre år. Hushållens konsumtion har dessutom ökat sex kvartal i rad. Det är tungt vägande när konsumtionen står för nära halva BNP.
Riskerna finns kvar. Geopolitisk oro, inte minst i Mellanöstern, kan slå mot oljemarknaden och störa återhämtningen. Den globala upprustningen driver efterfrågan men också skuldsättning och räntekostnader. Skulle marknaden tappa förtroendet kan räntorna stiga snabbt.
Den starka kronan är en annan joker. Exportbolag kan pressas om förstärkningen fortsätter, även om det samtidigt gynnar konsumenterna via billigare import.
När finansminister Elisabeth Svantesson kallat Sverige ”Trumpsäkrat” syftar det enligt Andersson på låg statsskuld, diversifierad ekonomi och egen valuta. Men han betonar att Sverige är djupt integrerat i världsekonomin. Drygt 10 procent av exporten går till USA, över 75 procent till Europa.
Läs även: Därför är svenska kronan så känslig för krig i Mellanöstern
