Lönerna rusar och räntorna sänks. Ändå är svenska hushåll de mest pessimistiska i hela OECD. Vad är det som händer?
Svenskarnas löner rekordrusar – men något skaver


Mest läst i kategorin
Under 2025 väntas reallönerna – alltså lönerna minus inflationen – öka med historiskt höga 3,1 procent, enligt en ny konjunkturrapport från LO.
Till det kommer sjunkande räntor, sänkta skatter och låg inflation.
Ekonomiskt sett ser det alltså ut att bli ett glädjeår för svenska hushåll. Ändå är det något som skaver, rapporterar E55.
Missa inte: Semester utan ångest? Det finns en bot för det. Dagens PS
Svenskar mest deppiga i västvärlden
Trots att inkomsterna ökar snabbt visar LO:s rapport att Sverige är det land i hela OECD där hushållens framtidstro fallit mest under våren.
Detta bekräftas från flera håll. Boston Consulting Groups stora europeiska konsumentundersökning visar att svenskarna har gått in i krislägesmodus och förbereder sig för tuffare tider.
54 procent av svenskarna ser negativt på landets ekonomiska situation – en rejäl ökning från fjolårets 45 procent. Faktum är att svenska konsumenter är hela 27 procentenheter mer negativa än genomsnittet i Danmark och Norge.
“Hushållen håller i pengarna och i stället för att konsumera sparar man. De är helt enkelt deppiga”, säger LO:s chefsekonom Torbjörn Hållö till Arbetet.
En orsak är sviterna efter ränte- och inflationschocken 2022–2023. Då tömdes spargrisar, marginaler försvann och många förlorade tilltron till ekonomin. Effekten lever kvar – trots att läget nu ser bättre ut.

“Framtidstron har fått stryk”
Positiva siffror räcker inte för svenskarna, menar LO. Människors känsla för ekonomin hänger också ihop med politiska beslut.
“Riksbank och regering har sänkt hushållens ekonomi sedan 2022. Nu krävs mer än bara lägre räntor och skattesänkningar för de mest välbetalda”, säger Hållö.
Han pekar på att många av regeringens senaste satsningar – som sänkt skatt på ISK och höjt rotavdrag – främst gynnat höginkomsttagare. Samtidigt har hyror och levnadskostnader ökat för låginkomsttagare och barnfamiljer.
LO: Höj barnbidraget – nu
För att vända utvecklingen föreslår LO flera reformer. Inte minst vill man höja barnbidraget med 500 kronor per barn och månad.
“Barnfamiljer är mer konsumtionsbenägna än höginkomsttagare. Det här skulle ge en konkret framtidstro”, säger Hållö.
Vill du få dagens viktigaste nyheter direkt i inkorgen?
Andra förslag från LO-ekonomerna är:
- Mer yrkesutbildning för att möta arbetslösheten.
- Bättre stöd vid korttidsarbete.
- Långsiktiga offentliga investeringar för att få fart på konjunkturen.
Arbetslöshet på väg upp – bland akademiker
Samtidigt som hushållen håller igen syns oroande tecken på arbetsmarknaden. Arbetslösheten ligger på 8,6 procent – lika högt som under pandemin.
Extra anmärkningsvärt är att den nu ökar snabbast bland högutbildade, enligt LO:s rapport. Det handlar bland annat om ingenjörer, arkitekter och andra akademiker kopplade till bygg- och bostadssektorn, som förlorat jobbet i takt med att bostadsbyggandet stannat av.
“Det är också ett resultat av att Riksbanken tog i för hårt med sina räntehöjningar”, konstaterar Hållö.
Ekonomin går – men på tomgång
LO:s sammanfattning är som följer: Sverige har förutsättningar för ett starkt ekonomiskt år. Men utan åtgärder som faktiskt når ut till “vanliga hushåll” finns risken att lågkonjunkturen biter sig fast – trots att inkomsterna pekar uppåt.
Läs också: Svenskar fast i krisläge – resväskan krymper och bensinpriset ökar. Dagens PS

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.