Svenskarna nästan mest skuldsatta i EU: "Sårbara"

Det är bara i Luxemburg och Danmark som skuldsättningen per invånare är högre än i Sverige.

Ett extremt lågt ränteläge har uppmuntrat svenskarna att låna.

Det var länge billigt att skuldsätta sig och särskilt växte lånestocken under pandemin, då priserna på bostäder ökade.

Även om skuldsättningen för första gången sedan den ekonomiska krisen på 1990-talet vänt nedåt ligger Sverige fortfarande på tredje plats i EU när det gäller högst skuldsättning per invånare.

SCB: Skuldsättningen gör svenskarna sårbara

“I svenska kronor var hushållens lån per capita vid utgången av 2022 högre än 2021, men då kronan försvagades kraftigt mot euron under 2022 sjönk de svenska hushållens skulder per capita omräknat i euro”, säger Johannes Holmberg, nationalekonom på SCB, i ett pressmeddelande.

“Den höga skuldsättningen gör hushållen sårbara vid ränteuppgångar, som vi sett det senaste året. Dessutom är hushållens räntekänslighet större i Sverige än i många andra länder, eftersom svenska hushåll är benägna att välja rörlig ränta i större utsträckning”.

I princip alla de svenska hushållens lån är tagna hos banker, bostadsinstitut och finansbolag, så kallade monetära finansinstitut (MFI), bortsett från de statliga CSN-lånen.

De svenska hushållens låneskulder låg vid utgången av 2022 på 42 000 euro per invånare, vilket motsvarar 469 000 svenska kronor per invånare.

Så högt belånade är danskarna

I Danmark var skulden 58 000 euro per person i november 2022, som omräknat i svenska kronor blir 649 000 kronor per dansk invånare.

Luxemburg sticker ut med klart högst lån per invånare. Men eftersom landet är så pass litet bör jämförelsen mot övriga EU göras med försiktighet, påpekar SCB.

“Hur bostadsmarknaden i respektive land ser ut påverkar siffrorna i hög utsträckning. Hur många som bor urbant och andelen som äger sitt boende påverkar hur många som har lån och storleken på dessa. I Sverige och Danmark har en större andel av befolkningen bolån än i exempelvis Tyskland och Italien. I många länder i framförallt Syd- och Östeuropa finns samtidigt en tradition där man finansierar boendet på annat sätt än genom lån”, säger Johannes Holmberg.

Läs även: Erik Thedéen går emot sin efterträdare