Över en miljon olika krav finns nu hos Kronofogden. Drygt 375 000 av dem – eller 29 procent – kommer från två specifika branscher.
Svenska skuldberget: Dessa två branscher sticker ut
Matilda Habbe
Uppdaterad: 30 maj 2025Publicerad: 30 maj 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Skulderna hos Kronofogden ökar i rasande fart.
När myndigheten analyserade marknaden i början av året låg den totala skulden hos Kronofogden på 138 miljarder kronor. Det är en ökning med 16 procent jämfört med förra årsskiftet. Det motsvarar i sin tur en ökning med 52 miljoner kronor om dagen.
När Kronofogden för första gången systematiskt granskar var svenskarnas skulder faktiskt uppstår, blir bilden tydlig: Det är främst snabblån och bankskulder som driver på överskuldsättningen i landet.
Missa inte: Skuldsatta: Här är gruppen som sticker ut. Dagens PS
Snabblån i centrum
Enligt analysen, som E55 rapporterar om, handlar över 375 000 av de totala målen – alltså nästan 30 procent – om obetalda snabblån, kontokrediter och bankskulder.
“Tidigare har det varit svårt att se var skulden faktiskt uppstod, eftersom många krav går via inkassobolag. Med den nya metoden blir analysen mer rättvisande och relevant”, säger Davor Vuleta, privatekonomisk talesperson på Kronofogden, i ett pressmeddelande.
Krav från banker står dessutom för de absolut största beloppen.
Under 2024 uppgick skulderna från bankerna till över 13,6 miljarder kronor. På andra plats kommer snabblån och annan kreditgivning utanför det traditionella banksystemet, med närmare 9,3 miljarder kronor i utestående fordringar.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Vård, telefoni och el på efterkälken
Men det är inte bara lån som hamnar hos myndigheten. Även mindre räkningar från andra branscher bidrar till att många fastnar i skuldfällan. Här är några av de mest förekommande:
- Telekom: Över 118 000 krav, ofta på mindre belopp för mobilabonnemang och bredband.
- Vård och omsorg: Nästan 109 000 mål, exempelvis obetalda patientfakturor eller ambulanstransporter.
- El, gas och värme: Nästan 79 000 mål under året.
Bland dessa leder dock kraven i mycket lägre utsträckning till verkställighet och utmätning.
“Det kan bero på att det ofta rör sig om mindre belopp, men också på att dessa aktörer har andra sätt att driva in betalning – exempelvis genom att stänga av tjänsten”, säger Vuleta.
Läs även: Kreditkort: Så mycket skuld är för mycket. Dagens PS
”Bara för att du kan ta ett lån…”
Rapporten från Kronofogden visar också att nästan var femte fordran kommer från en ny aktör, alltså en skuld som sålts vidare, ofta till inkassobolag.
ANNONS
Dessa skulder har enligt analysen en högre chans att gå till verkställighet, eftersom de ofta är mer ”filtrerade” – alltså svårare att förhandla bort.
I en tid där många hushåll pressas av lågkonjunktur och höga levnadsomkostnader, skickar Vuleta med en uppmaning:
“Som konsument behöver man fråga sig: “Bara för att jag kan ta ett lån – borde jag verkligen göra det?”.
Läs också: Här är branschen som tvivlar mest på AI. Dagens PS
ANNONS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS