Hushållens inkomster stiger, enligt SCB. Inkomstskillnaderna ökar men det är inte samma grupper som tidigare som drabbas mest.
SCB: Inte de äldre som har det sämst längre
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 28 jan. 2026Publicerad: 28 jan. 2026
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
Det handlar om den så kallade Gini-koefficienten, det övergripande mått som används för att mäta ojämlikhet i inkomster.
Värdet kan vara mellan 0 och 1, där 0 innebär att alla har samma inkomst och 1 att en person har alla inkomster.
Mellan 2023 och 2024 ökade Gini i Sverige från 0,310 till 0,314, noterar SCB i ett pressmeddelande.
”Det är främst ökande kapitalinkomster som drivit på utvecklingen mot ökade inkomstskillnader de senaste åren”, säger Peter Gärdqvist, statistiker hos SCB.
Svensken i ny rapport: Jag blir en glad pensionär. Dagens PS
Statistikchef och fascist
Om du här och nu undrar varför det heter Gini-koefficienten, så beror det på den italienske statistikern och sociologen Corrado Gini, född 1884 och död 1965.
Han uppmärksammades först när han utifrån statistik och data presenterade bevis för att sannolikheten att få barn av ett visst kön till viss grad är ärftlig.
1926 blev han chef för centrala statistikinstitutet i Rom, nära vän till fascistledaren och sedermera diktatorn Benito Mussolini och uttryckte sina förhoppningar att Nazityskland och det fascistiska Italien skulle vinna andra världskriget.
ANNONS
Efter kriget bildade han Unionist-rörelsen, enligt vilken USA:s regering borde sammanföra alla fria demokrater och bildade en världsregering, där USA höll hela världen i ständig fred.
Rörelsen fick, inte oväntat, ett klent genomslag, men däremot har hans skapelse Gino-koefficienten, levt vidare och används i många delar av världen för att mäta ojämlikhet och klasskillnader.
Så mycket höjs din pension 2026 – se vad du får i plånboken. Dagens PS
ANNONS
Senaste nytt
Större skillnad i inkomster
I Sverige har alltså detta mått gått från 0,310 år 2023 till 0,314 år 2024. Det är kapitalvinster och kapitalinkomster som skapar de ökande klyftorna, konstaterar SCB.
Om man tar bort dem från beräkningen har Gini varit oförändrad åren 2022-2024 och legat på 0,246.
Under 2024 ökade alltså de svenska hushållens inkomster.
”Ökningen räcker dock inte för att komma upp i samma nivå som toppåret 2021, eftersom den ekonomiska standarden sjönk både 2022 och 2023 till följd av den höga inflationen”, påpekar Peter Gärdqvist.
Låg ekonomisk standard definieras som att ha en lägre disponibel inkomst än 60 procent av medianvärdet för hela befolkningen.
ANNONS
Med denna definition uppgick den andelen av svenskarna 2024 till 13,1 procent.
Flest med låg standard bland unga
Den ekonomiska standarden hos svenskarna skiljer sig stort mellan olika åldersgrupper.
Bland barn och unga finns den största andelen med låg standard.
Hos dem som är i åldern 65-79 år har andelen minskat de senaste åren och gruppen har lägst andel 2024. Förklaringen är delvis att fler pensionärer inte blir pensionärer.
”Det beror delvis på att allt fler arbetar högre upp i åldrarna”, som Peter Gärdqvist uttrycker det.
Personer över 80 år har tidigare varit gruppen med störst andel med låg ekonomisk standard, men andelen har minskat kraftigt de senaste åren.
Det beror enligt SCB främst på att pensioner och ersättningar, vilka räknats upp med inflationen, höjts på senare tid.
”Dagens ungdom”: Nyktra och köper aktier. Dagens PS
ANNONS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS