Regeringens kommande skattesänkning på pensioner marknadsförs som bred. I praktiken är det dock de med högst pensioner som får störst utdelning i kronor räknat.
Pensionen styr: Så mycket tjänar du på skattesänkningen


Mest läst i kategorin
I veckan presenterade regeringen och Sverigedemokraterna ett nytt paket i budgeten med flera skattesänkningar.
Bland annat presenterade man en förstärkning av jobbskatteavdraget, vilket för en medelsvensson innebär cirka 400 kronor mer i plånboken per månad nästa år.
”Det ska också löna sig att ha arbetat”, sa Ebba Busch (KD), som framhöll att en genomsnittlig pensionär får cirka 1 800 kronor mer per år i plånboken.

Så hög pension krävs
“För att få ta del av det fulla avdraget behöver du en minst sagt rejäl pension”, konstaterar E55.
För att få del av hela skattesänkningen på 723-728 kronor i månaden krävs en pension på minst 62 500 kronor. Det är en nivå som bara ett fåtal pensionärer når.
För de allra flesta blir effekten betydligt mindre.
En pension på 25 000 kronor i månaden ger bara 164 kronor i skattesänkning. Har man 35 000 kronor blir det 332 kronor, medan pensioner mellan 41 667 och 50 000 kronor ger 432 kronor i månaden i lägre skatt.
Enligt siffror som E55 lyfter fram har 70 procent av landets pensionärer lägre pension än 25 000 kronor, och får således endast en blygsam lättnad.
Så mycket sänks skatten på pension
- 25 000 kr/mån → 164 kr mindre i skatt
- 35 000 kr/mån → 332 kr mindre i skatt
- 41 667–50 000 kr/mån → 432 kr mindre i skatt
- 62 500 kr/mån eller mer → 723-728 kr mindre i skatt
”Höginkomsttagare får mest”
Shoka Åhrman, sparekonom på SPP, konstaterar att fördelningen inte är jämn.
”Reformen stärker hushållens plånböcker och är bred men i kronor räknat är det framför allt medel- och höginkomsttagare som får störst utdelning. Barnfamiljer och låginkomsthushåll får sin verkliga lättnad när matmomsen halveras, bostadsbidraget höjs och elskatten sänks”, säger hon till Dagens Industri.
En historisk plånboksbudget
Reformen är en del av det som beskrivs som en ”historisk plånboksbudget”. I första hand ska det ge mer pengar i plånboken för privatpersoner, som i förlängningen ska ge ökad konsumtion. Konsumtion som i sin tur ska ge arbetstillfällen, som i sin tur ger ännu högre konsumtion.
Totalt väntas budgeten kosta drygt 50 miljarder kronor, där även sänkt skatt på arbete, sänkt elskatt och lägre förskoleavgifter ingår.
SEB:s privatekonom Américo Fernández menar att hushållens köpkraft redan är på väg tillbaka efter inflationsåren och att 2026 kan bli året då realinkomsterna är helt återställda.
”2026 blir ett dopat privatekonomiskt år som dessutom innehåller förändrade bolåneregler vilket kan ge ytterligare skjuts i plånboken, i kombination med ett lågt ränteläge”, säger han till DI.

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.

Kör upp till tolv mil helt på el med den populära laddhybridskombin.