”Vi har sett rekordhöga varsel. Under enskilda månader är det betydligt högre än under finanskrisen”, säger enhetschefen Erik Spector.

Konjunkturinstitutet ändrar sin tidigare prognos till betydligt mörkare förväntningar till följd av pandemin. I värsta fall kan arbetslösheten öka till 14 procent nästa år och till ungefär 12 procent i år, framgår det på en pressträff på onsdagen.

I ett mer dämpat scenario spås arbetslösheten stiga till 10 procent nästa år mot tidigare förväntade 8,9 procent. För i år skrivs samtidigt arbetslöshetssiffran upp från 8,7 till 10, 2 procent.

Vid sidan av det här spår KI ett BNP-ras på hela 11 procent under årets andra kvartal och ett BNP-fall på 7 procent på helåret.

I prognosen från KI så sent som den 1 april spåddes BNP falla med 3,2 procent i år.

Efterlyser fler politiska insatser

KI betonar vikten av nya krispaket från regeringen. Dessutom måste statens sjuklöneansvar utökas och karensdagen slopas lång tid framöver.

KI menar att staten, sett till den låga statsskulden, har råd med fler stödåtgärder, bland annat till kommuner och företag.

ANNONS
ANNONS

Finansminister Magdalena Andersson (S) meddelar, enligt TT, att regeringen tänker göra en ”egen bedömning och återkomma med den”.

KI räknar med att regeringen skjuter till ytterligare 50 miljarder kronor till företag medan kommuner och regioner stöttas med 20 miljarder kronor ytterligare.

Finansministern vill enligt TT inte kommentera detta mer än att hon säger att med ökat behov kommer fler åtgärder.

Hittills uppges krisåtgärderna från regeringen ha kostat staten 100 miljarder kronor.

Handelsbanken: Ekonomin tvärnitar

I Makrosvepet Special skriver även Handelsbanken i dag, onsdag, om att ekonomin för Sverige dyker betydligt djupare än väntat. ”Svensk ekonomi tvärnitar”, heter det i rubriken.

”Det är fritt fall i många tjänstebranscher och Sveriges exportberoende tillverkningsindustri drabbas hårt av att stora delar av världsekonomin är i karantän. Det blir ett historiskt stort fall i BNP det andra kvartalet och svensk ekonomi går in i en djup lågkonjunktur med kraftigt stigande arbetslöshet och fallande bostadspriser. I takt med att restriktionerna lättas på sker en gradvis återhämtning, men Covid-19-pandemin kommer att få långvariga effekter på ekonomin. Vi räknar inte med några räntehöjningar de kommande åren samtidigt som vi ser fler åtgärder från regeringen för att ’kick-starta’ ekonomin när pandemin har ebbat ut”, skriver Handelsbanken.