Rut- och rotavdragen ökade med 5,5 procent under 2019 till drygt 15,2 miljarder kronor. I snitt gjorde varje person avdrag för hushållsnära tjänster för 7.611 kronor förra året, enligt en sammanställning av Länsförsäkringar med hjälp av Skatteverket. Över en miljon personer utnyttjade rutavdraget under 2019, och nästan lika många rotavdraget.

Den 1 juli 2019 dubblades maxtaket från 25.000 kronor till 50.000 kronor per person och år för rut, vilket kan vara en av anledningarna till att avdraget har ökat med drygt fem procent.

”Höjningen innebär att en familj har möjlighet att utnyttja ett större utbud än bara städning och eftersom det finns många olika typer av tjänster som omfattas så är det säkerligen välkommet att även kunna få hjälp med exempelvis barnpassning”, säger Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar, i ett pressmeddelande där man framhåller att rutavdraget även omfattar reparationer av vitvaror och lagning av kläder.

När det gäller rotavdraget är kravet att du måste äga bostaden där arbetet utförs. Men för rutavdraget finns inga sådana krav.

”Att du inte behöver äga bostaden innebär att du kan använda rutavdraget när du köper städning av en bostad du hyr som semesterbostad. Du kan också ge bort ruttjänster till dina föräldrar om de behöver hjälp i vardagen, till exempel med snöskottning eller att installera en ny tv-apparat”, säger Emma Persson.

ANNONS
ANNONS

Riksrevisionen konstaterar i en granskning att rutavdraget haft flera positiva effekter. Dock belastas de offentliga finanserna, framgår det. I ett pressmeddelande i dag, tisdag 18 februari 2020, skriver Riksrevisionen att ”regeringens bedömning att reformen är självfinansierad har svagt empiriskt stöd”.

Rutavdraget infördes 2007 i syfte att bland annat göra svarta jobb vita och underlätta för personer med kort utbildning att komma in på arbetsmarknaden.

Riksrevisionen konstaterar att vissa grupper som köper tjänsterna arbetar mer och höjer sina inkomster. Utrikes födda som börjat arbeta i rutbranschen har även fått högre inkomster och starkare ställning på arbetsmarknaden. Däremot tycks ambitionen att möjliggöra för hushåll att förvärvsarbeta mer inte infrias.

”Det är framför allt för barnfamiljer som köp av ruttjänster kan antas leda till ökat förvärvsarbete. Granskningen visar dock att endast 31 procent av hushållen som köpte ruttjänster 2017 hade hemmavarande barn”, säger Anna Brink, projektledare för Riksrevisionens granskning, i pressmeddelandet.