”Boendekostnaderna ökade i januari och fortsätter att vara det största bidraget till inflationstakten enligt KPI”, säger Mikael Nordin, prisstatistiker på SCB.
Ny inflationschock – boendekostnader boven
Inflationssiffrorna som under måndagsmorgonen kommit in från Statistiska centralbyrån visar att både inflation (KPI) och kärninflationen” överraskande stiger i januari.
Kärninflationen ökar från 2,3 procent i december till 3,3 procent.
Förväntan låg på en kärninflation på 3,1 procent i januari.
Om energpriserna exkluderas sjunker emellertid KPIF, som alltså är kärninflationen, till 4,4 procent i januari från 5,3 procent i december.
Inflationen mätt i KPI ökar samtidigt till 5,4 proccent under årets första månad från 4,4 procent i december 2023.
Prognosen var att KPI-inflationen skulle stiga till 5,1 procent i januari i år, även här överraskade siffran alltså i negativ mening.
Boendekostnader drev upp inflationen
Räknat på månadsbasis sjönk KPIF med 0,3 procent, en lite mindre nedgång än minskningen på 0,5 procent som analytikerna hoppats på enligt Infronts snittprognos.
”Prissänkningarna motverkades av att boendekostnaderna steg på bred front. Främst var det dyrare elpriser, högre månadsavgifter för bostadsrätter och ökade räntekostnader för egnahem som bidrog till boendekostnadernas ökning. Därutöver höjdes även vatten- och avloppsavgifterna samt hyror”, skriver SCB i ett pressmeddelande.
Inflationssiffrorna i januari i korthet:
- Stigande räntekostnader för hushållens bolån bidrog med 2,3 procentenheter till inflationstakten enligt KPI
- Säsongsnormala prissänkningar för kläder och flygresor bidrog till prisnedgången i januari
- Drivmedelspriserna sjönk med knappt 11 procent jämfört med december, främst på grund av lägre dieselpriser
- Inflationstakten enligt KPIF exklusive energi minskade från 5,3 procent i december till 4,4 procent i januari
- Korgeffekten på månadstakten i januari 2024 uppgår till -0,25 procent för KPI
Läs även: Analys: Det talar mot svensk räntesänkning Dagens PS
ANNONS
