Många svenskar kan få bättre ekonomi – ändå låter de bli

Unga mest stressade – men agerar minst

Rapporten pekar ut stora generationsskillnader. Bland unga mellan 18 och 34 år förknippar 46 procent privatekonomi med stress, förvirring och utmattning. För personer över 65 år är motsvarande siffra 18 procent.

Samtidigt är det just de yngre som i lägst utsträckning tar konkreta steg för att förbättra sin ekonomi. 

När unga skjuter upp ekonomiska beslut anger de oftare än andra att det känns för krångligt, att de inte orkar eller att de saknar tillräcklig kunskap. Exempelvis uppger 34 procent av alla unga att de skjutit upp beslut för att det varit för krångligt, jämfört med 21 procent i hela befolkningen.

När det gäller känslor kopplade till att jämföra eller byta pension, bolån eller försäkringar sticker unga också ut. Nära hälften uppger att de känner förvirring och över en tredjedel upplever stress eller ångest inför sådana beslut.

Läs även: Din pension räcker längre här – landet har utsetts till bäst i världen. Dagens PS

Därför är svenskarna passiva 

I rapporten identifieras flera psykologiska faktorer som bidrar till passiviteten. 

Det handlar bland annat om prokrastinering – att skjuta upp beslut – men också om status quo-bias, alltså en ovilja att förändra det man redan har. 

Förlustaversion spelar också in: rädslan för att förlora något upplevs ofta starkare än möjligheten att vinna något bättre.

En annan faktor är övertro på den egna kunskapen. Många upplever att de “har koll”, vilket kan minska drivkraften att faktiskt jämföra alternativ eller ta nya beslut.

Lojalitet som inte alltid lönar sig

Rapporten visar också att synen på lojalitet gentemot bank och försäkringsbolag är splittrad. 

Nära sex av tio svenskar tror att det är ovanligt att man får bättre villkor av att vara lojal och stanna länge hos samma aktör. Samtidigt tror 31 procent att lojalitet faktiskt lönar sig – en uppfattning som är vanligare bland äldre.

Detta kan bidra till att många låter bli att omförhandla eller byta, trots att de i teorin vet att det skulle kunna göra skillnad.

Undersökningen genomfördes av Novus i slutet av november 2025 och bygger på 1 009 intervjuer med personer i åldern 18-84 år. 

Läs också: Miljoner i bortglömda pensioner – nu ska fler svenskar granskas. E55