Fejk eller äkta? Problemet växer. Nu vill Finansinspektionen varna konsumenter för hur bedragare utnyttjar AI för nya bedrägerier.
Fenomenet är inte nytt, men tekniken för att skapa röster och videor som ser ut och låter äkta har blivit både bättre och tillgängligare.
Nu vill Finansinspektionen varna konsumenter för att bedragare utnyttjar AI för investeringsbedrägerier.
FI om AI-bedrägerier: Så skyddar du dig
”Behöver öka medvetenheten”
AI gör det möjligt att enkelt skapa så kallade deepfakes – manipulerade röster och videor som kan låta och se ut som någon du litar på.
Det kan handla om att någon som låter som en familjemedlem ringer upp och behöver pengar akut, eller en video där en känd person eller expert ser ut att rekommendera en investering. Att innehållet är fejk kan vara näst intill omöjligt att avgöra, påpekar FI.
”Med AI kan bedrägerierna framstå som mer trovärdiga. Vi behöver öka medvetenheten om hur tekniken används, och hur lättillgänglig den har blivit”, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom hos Finansinspektionen.
6 av 10 är oroliga över AI
6 av 10 känner oro för hur AI kan användas i bedrägerier. Endast 1 av 10 oroar sig inte alls, enligt FI:s undersökningar som också visar att oron är något större bland kvinnor och äldre.
Bedragare kombinerar ofta falska filmer eller röster med webbplatser, falska kundomdömen och kontakter som framstår som seriösa.
Syftet är att bygga förtroende och få mottagaren att agera snabbt. Tidspress är ett återkommande inslag.
”Snabba ryck varning”
”När du uppmanas att fatta ett ekonomiskt beslut snabbt ska du alltid dra öronen åt dig och kontrollera källan. Seriösa investeringar kräver inte omedelbara beslut”, säger Moa Langemark.
Finansinspektionen startar nu en informationskampanj om AI-bedrägerier. Kampanjen ska öka kunskapen om hur AI används i bedrägerier och ge konsumenter konkreta tips på hur de kan skydda sig.
Tipsen/Så skyddar du dig mot AI-bedrägerier
Tänk på att det du ser och hör kan vara fejk. En realistisk video eller en välbekant röst är inte längre ett bevis på att avsändaren är äkta. Kontrollera alltid att uppgifterna stämmer via en oberoende informationskälla eller ring tillbaka till ett officiellt nummer som du själv söker fram.
Granska erbjudanden och kolla upp företaget. Säkerställ att företaget har tillstånd att bedriva finansiell verksamhet. Var skeptisk till löften om hög och snabb avkastning.
Skydda dina personliga uppgifter. Lämna aldrig ut koder, inloggningsuppgifter eller kortinformation till någon som kontaktar dig, oavsett hur trovärdig hen verkar.
Avbryt och kontrollera vid tidspress. Om du uppmanas att agera omedelbart, exempelvis investera snabbt eller föra över pengar, ska du alltid pausa. Genomför aldrig ekonomiska transaktioner under press.
Skapa säkerhetsrutiner med familjen. Prata med din familj eller vänner. Bestäm exempelvis att större betalningar alltid ska dubbelkontrolleras eller att ekonomiska beslut aldrig får tas under stress.
Kom överens om ett kodord inom familjen för verkliga nödsituationer eller att ni ställer kontrollfrågor som bara ni kan veta svaret på.
(Källa: Finansinspektionen)
