Fastslaget: Nu är Sverige kontantlöst 

Riksbanken håller inte med

Alla är förvisso inte överens. 

Enligt Elin Ritola, enhetschef på avdelningen för betalningar på Riksbanken, är Sverige inte alls kontantlöst. 

“När vi tittar på resultat från våra enkäter ser vi att såväl hushåll som företag betalar med respektive tar emot kontanter”, säger hon till DN. 

Hon pekar på att 85 procent av småföretagen inom detaljhandeln som säljer livsnödvändiga varor fortfarande accepterar kontanter, och att hälften av hushållen har använt kontanter den senaste månaden.

Dessutom menar hon att det krävs fler insatser för att värna kontanternas roll i samhället.

“Trenden har varit tydlig under en längre tid och vi tycker att det är viktigt och brådskande att värna det som finns kvar. Det är viktigt både för att alla ska kunna betala och av beredskapsskäl. Vi tycker att fler aktiva politiska beslut behövs för att skydda kontantinfrastrukturen”, säger Ritola.

Vill införa kontantplikt 

Faktum är att Riksbanken vill att kontanterna ska skyddas i lag.

Efter den statliga Kontantutredningen ställer sig Riksbanken bakom förslaget om kontantplikt för försäljning av livsnödvändiga varor som mat, medicin och vårdtjänster.

Tanken är att det ska bli obligatoriskt att ta emot kontanter i dessa verksamheter, för att inte stänga ute människor som inte kan eller vill betala digitalt.

Enligt en rapport från Länsstyrelsen i Kronoberg innebär den minskande kontantanvändningen att en växande grupp människor nu står utanför samhället. 

”Människor ska alltid kunna betala för livsmedel, vård och mediciner både digitalt och med kontanter”, sa riksbankschef Erik Thedéen tidigare i år. 

Riksbanken vill dessutom att bankernas ansvar för kontanthantering ska skärpas. I dag finns ingen lag som tvingar banker att ta emot kontanter från privatpersoner, något Thedéen vill ändra på:

”Bankerna bör ta ett större ansvar för såväl sina företagskunder som privata kunders kontanter”.