Flexpension har blivit ett allt vanligare inslag på svenska arbetsvillkor. Men få vet vad det egentligen är – och att det kan ge både mer pengar i pension och en mjukare övergång till deltid innan pensionen, mot slutet av yrkeslivet.
Experten svarar: Då vet du om du kan få "flexpension"


“Flexpension innebär att arbetsgivaren gör extra pensionsinbetalningar utöver den vanliga tjänstepensionen”, säger Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta, till Dagens PS.
Inte jobba in i kaklet?
Systemet med flexpension förhandlades fram för drygt 10 år sedan och har i dag olika utformning beroende på kollektivavtal. Grundidén är att förstärka pensionen och samtidigt ge möjlighet att trappa ner arbetstiden i slutet av arbetslivet.
Det handlar ofta om ytterligare ungefär två procent av lönen i extra pensionsavsättning.
“Tanken är att man inte ska behöva jobba heltid ända in i kaklet. Med flexpension kan man gå ner i tid och låta Flexpensionspengarna fylla på inkomsten i slutet av arbetslivet”, säger Staffan Ström till Dagens PS.
För den som har hygglig lön kan de extra inbetalningarna bli ett välkommet tillskott. Men det är också ett stöd för den som vill orka jobba längre, exempelvis deltid i stället för att sluta helt.
Flera olika varianter av flexpension
Flexpension är inte en enhetlig modell. För arbetare kallas det ofta deltidspension, men principen är densamma – extra pengar som fyller på den framtida pensionen och möjlighet att jobba mindre i slutet av karriären.
“Det finns många olika varianter. Därför ska man alltid kolla med sin arbetsgivare vad som gäller”, säger Staffan Ström till Dagens PS.
Om du inte vet vilket avtal som gäller dig, eller om du räknas som arbetare eller tjänsteman, kan du fråga din arbetsgivare. De vet både om du omfattas av kollektivavtalet och i sådana fall vilket kollektivavtal som gäller.
För tjänstemän finns två huvudsakliga kategorier av avtalsbestämd tjänstepension, ITP1 och ITP2. Det spelar tack och lov ingen roll vilken av kategorierna du tillhör: Flexpension gäller oavsett om man omfattas av ITP 1 eller ITP 2.
“För tjänstemän innebär det vanligtvis att ytterligare två procent av lönen sätts av, antingen till ITP 1 eller till ITPK-delen”, säger Staffan Ström till Dagens PS.
Främst yngre som gynnas
Många känner inte till att de omfattas av flexpension – särskilt yngre anställda, enligt Staffan Ström.
“Det är främst de unga som kommer att ha nytta av systemet på sikt. För 60-, 70- och 80-talisterna blir betydelsen större med tiden”, säger han.
Flexpension ger livslång effekt
Den som närmar sig 62–63 års ålder bör kontrollera hur mycket som hunnit byggas upp. Då går det att planera för ett flexibelt uttag eller fortsatt arbete.
“Politikerna vill att vi ska jobba längre, och flexpension är ett sätt att göra det möjligt”, säger Staffan Ström.
Men om du har hälsan och turen på din sida tjänar du även på att jobba heltid fram till eller förbi din riktålder.
“De här pengarna är dina och försvinner inte för att du väljer att jobba heltid. Tvärt om. Väljer du att inte gå ner i arbetstid får du i stället en extra bra pension livet ut”, avslutar Staffan Ström.
Läs mer om ekonomi:
Vansinniga skillnaden i pension: 19 350 kronor – i månaden
Debatten i SVT: Partiledarna glömde pensionärerna som vanligt
Nu avskaffas Sveriges pensionsålder: Vad händer 1 januari?
Vad är aktien värd – egentligen?

Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat privatekonomi.

Reporter på Dagens PS med fokus på bland annat privatekonomi.

Elektrifiera vardagen med upp till 12 mils färd helt på el. Välj en SWE Edition fullpackad med utrustning till ett förmånligt pris och lågt förmånsvärde.