Svenskarna slår amerikanerna – i skuldsättning

Hur ser då siffrorna ut när man jämför svenska och amerikanska hushåll? Här är en genomgång av hushållens totala skulder, bostadslån, konsumtionslån och andra lånetyper – i både kronor och dollar, per capita samt som andel av ekonomi och inkomst.

Svenskar lånar nästan dubbla årsinkomsten

Enligt uppgifter från Statistiska centralbyrån (SCB) som Sveriges Radio tagit del av uppgår de svenska hushållens totala lån till knappt 5 000 miljarder kronor. Det motsvarar nästan Sveriges årliga BNP – omkring 88 % av BNP år 2023. I USA är hushållens skulder också stora i absoluta tal, cirka 18,2 biljoner USD (motsvarande drygt 190 000 miljarder kronor) i början av 2025. Det amerikanska skuldberget motsvarar dock en mindre andel av deras ekonomi, runt 70–72 % av BNP.

Räknat per person betyder det att genomsnittssvensken har omkring 469 000 kr i lån. En genomsnittsamerikan har i snitt ungefär 55 000 USD (cirka 580 000 kr) i hushållsskuld – alltså något mer i rena pengar. Men eftersom amerikanernas inkomster generellt är högre och deras ekonomi större blir bilden en annan i relativa mått. Den så kallade skuldkvoten – hushållens skulder i förhållande till disponibel inkomst – ligger i Sverige runt 186 %. Det innebär att svenska hushåll i genomsnitt har nära dubbelt så stora skulder som ett års inkomster. I USA är skuldkvoten endast omkring 102 %. Med andra ord: en typisk svensk familj är betydligt tyngre skuldsatt relativt sin inkomst än en amerikansk.

Bolån dominerar skulderna

Den största delen av hushållsskulderna utgörs av bostadslån i båda länderna. I Sverige står bolånen för cirka 83 % av hushållens totala låneskuld. Det är ingen överraskning – efter decennier av stigande bostadspriser har svenskarna lånat allt mer med sina hem som säkerhet. Även i USA är det bolånen som tynger mest, med omkring 71 % av skulderna i form av bostadskrediter. Skillnaden är att amerikanska bolåntagare oftare binder räntan på lång sikt, medan svenska hushåll vanligtvis väljer rörlig ränta – något som gör dem extra känsliga för räntehöjningar.

Konsumtionslån – det vill säga lån utan säkerhet, som blancolån, kreditkortsskulder och billån – utgör en mindre del i båda länder, men deras roll skiljer sig åt. I Sverige är dessa lån relativt begränsade, ungefär 6 % av hushållens totala skuldstock. Banker som exempelvis Lån & Spar Bank erbjuder olika typer av privatlån som konsumenter ofta använder för att finansiera större inköp eller samla dyrare krediter och lån.

Ytterligare runt 11 % faller under kategorin ”övriga lån”, exempelvis billån med bilen som säkerhet. I USA är andelen konsumtionsrelaterad skuld högre: runt 29 % av hushållens skulder utgörs av lån utanför bostadssektorn. Det inkluderar bland annat kreditkortsskulder på rekordhöga 1,18 biljoner USD samt billån på 1,64 biljoner USD. USA har även en särställning i studielån – cirka 1,63 biljoner USD i studieskulder tynger de amerikanska hushållen.

När räntan stiger vänder trenden

Under lång tid har trenden varit stigande skuldsättning. Sveriges skuldkvot ökade snabbt i över 20 år och placerade oss bland topp-3 i EU vad gäller lån per person. Låga räntor och generös kredittillgång gjorde det lätt och billigt att låna, och hushållens skulder fördubblades som andel av inkomsterna från millennieskiftet fram till 2020-talet. Amerikanerna å sin sida såg sin skuldkvot kulminera kring finanskrisen 2008 och sedan falla när lån skrevs av eller betalades ned. Men i absoluta tal har även USA:s hushållsskuld satt nya rekord på senare år.

Den senaste tiden har dock ränteläget stigit kraftigt i både Sverige och USA, vilket bromsat nyupplåningen. I Sverige har vi nu den lägsta skuldökningstakten som uppmätts – hushållens lånevolym ökar knappt alls längre. Skuldkvoten har till och med vänt nedåt för första gången på decennier när lån amorteras och nominella inkomster ökar. I USA syns en liknande inbromsning: högre räntor och inflation har dämpat konsumtionen på kredit. Ändå fortsätter USA:s totala hushållsskuld att slå rekord i nominella termer.

Två länder – två skuldberg

En tydlig bild framträder: svenska hushåll är mer skuldsatta relativt sin ekonomi och sina inkomster än amerikanska hushåll. Vi har lånat mycket för bostäder, och våra bolån utgör en större del av kakan. Amerikanerna har visserligen hög skuld i dollar räknat – många lever med stora bolån, studielån och kreditkortsskulder – men i relation till inkomsterna är deras skuldberg mer hanterligt. Där en svensk genomsnittsfamilj har nära två års inkomster i skulder, ligger en amerikansk familj runt ett års inkomster i skuld.