Stigande marknadsräntor i USA kan spilla över på svenska bolånetagare, enligt KTH-forskaren och tidigare chefsekonomen Cecilia Hermansson.

På bara några veckor har marknadsräntorna på USA:s tioåriga statsobligationer stigit från 1 till nästan 1,5 procent, samtidigt har räntan som USA måste betala för tioåriga lån nästan trefaldigats, skriver SvD och konstaterar att det får negativa effekter på Europa och enskilda länder som Sverige.

I Sverige har den 10-åriga statsobligationsräntan stigit från minus 0,10 procent till plus 0,46 procent på bara några månader, framgår det.

Den tidigare chefsekonomen på Swedbank, Cecilia Hermansson, som i dag är forskare i fastighetsekonomi och finans vid KTH i Stockholm, förklarar i tidningen att följden kan bli att det blir dyrare för länder att låna pengar och i spåren av pandemin fortsätter USA och Europa låna gigantiska belopp till stimulanser för att hålla ekonomin flytande i pandemikrisen.

”En av de stora riskerna handlar om hur regeringar bedriver sin finanspolitik. Skuldkvoterna är höga i stora länder som USA, Italien och Japan, men också i väldigt många andra länder”, säger Cecilia Hermansson.

”Det kan äventyra hur våra boräntor sätts”

Visserligen är Sveriges statsskuld låg i dag, men som bekant brukar det som händer i USA smitta världens i stort.

ANNONS
ANNONS

Hon varnar för att svenska boräntor kan stiga på sikt om utvecklingen fortsätter.

”Det är väldigt viktigt att inte marknadsräntorna stiger för mycket. Det kan äventyra hur våra boräntor sätts, så småningom”, säger Cecilia Hermansson till Svenska Dagbladet.

Tor Borg, ekonom på Boverket, tror däremot att svenska boräntor blir fortsatt låga.

”Det kan det ju alltid röra sig 10–30 räntepunkter upp eller ned, men några större rörelser har jag svårt att se”, säger han till tidningen.

Läs även: Hushållslånen skenar – så stor är ökningen [DagensPS.se] »