Den 1 april fick Sverige de största förändringarna på bolånemarknaden på över ett decennium. Höjt bolånetak, slopat skärpt amorteringskrav och nya gränser för tilläggslån. Nu börjar effekterna synas i hushållens ekonomi.
Samla dina lån innan du ger dig in på bomarknaden
Beslutet klubbades igenom den 4 mars efter en långdragen debatt om hushållens skuldsättning och de höga trösklarna in på bostadsmarknaden. Ambitionen var tydlig: fler ska kunna äga sin bostad, samtidigt som kreditmarknaden ska förbli stabil på sikt. Fyra månader senare går det att se vad reglerna betyder i praktiken, och för de flesta bolånetagare finns det anledning att se över sin egen situation.
Kontantinsatsen krympte från 15 till 10 procent
Mest uppmärksammat är det höjda bolånetaket. Den som köper en bostad kan numera låna upp till 90 procent av marknadsvärdet, mot 85 procent som kravet tidigare låg på. För att tydligare göra detta i en bostadskalkyl:
– Bostadsrätten du vill köpa kostar 3 miljoner kronor.
– Tidigare krävdes då 450 000 kronor som minsta insats (15 %)
– Nu krävs en kontantinsats på 300 000 kronor för samma bostad (10 %)
Detta påverkar många, inte minst förstagångsköpare, då det gör att man tidigare kan ta klivet in på bostadsmarknaden. För den som stått utanför marknaden och sett priserna dra iväg är det en påtaglig förändring, även om en högre belåning förstås också betyder ett större lån att betala ränta på. Mer om detta på Morningstar.
Samtidigt stramades andra delar åt. Den som vill utöka ett befintligt bolån, till exempel för att finansiera en renovering, kan bara belåna bostaden upp till 80 procent av dess värde. Bostaden får dessutom bara omvärderas vart femte år. Det begränsar möjligheten att använda en snabb värdeökning för att höja lånet eller sänka amorteringen, och gör att tajmingen kring en omvärdering blivit viktigare än tidigare.
Ett amorteringskrav istället för två
Den andra stora nyheten rör amorteringen. Det skärpta krav som var kopplat till inkomsten, en extra procent per år för den som lånade mer än fyra och en halv gånger sin bruttoinkomst, är helt borttaget. Sedan i våras är det enbart belåningsgraden som styr hur mycket ett hushåll måste amortera.
För ett hushåll med tre miljoner kronor i bolån kan den slopade extraprocenten frigöra 2 500 kronor i månaden. Pengar som istället kan gå till buffertsparande eller frivillig amortering. Övergången är samtidigt inte helt utan gråzoner. Kraven ser olika ut beroende på om lånet beviljades före eller efter den 1 april, så den som har äldre lån gör klokt i att kontrollera med sin bank vad som faktiskt gäller.
Ordna upp privatekonomin först
En mindre omtalad effekt av regelskiftet är att konkurrensen fått ny fart. När villkoren ritas om passar fler hushåll på att jämföra räntor och flytta sina lån, man tittar även på att samla sina dyra krediter för att hitta en smidig lösning.
Har man andra lån och krediter som man behöver få ordning på innan man ger sig in på bostadsmarkanden, kan man mer fördel titta på samlingslån hos Zmarta. Detta för att påverka sin ekonomi och ta den i rätt riktning, då fler olika räntor är lika med onödigt dyra utgifter. Zmarta är en smart tjänst där du kan jämföra och samla dyra lån och krediter, så att du slipper betala ränta på fler lån.
Om Zmarta
Zmarta är en jämförelsetjänst inom privatlån, bolån, företagslån, elavtal och försäkringar och har funnits på den svenska marknaden sedan 1999. Zmarta finns även i Norge och Finland och är en del av Axo Group.
