Dagens PS

Ränteavdragen gynnar välbeställda män mest

män
En av de största vinnarna på ränteavdraget är medelålders män med hög lön i Danderyd (bilden), visar SCB:s kartläggning som gjorts på uppdrag av SVT. (Foto: Fredrik Sandberg/TT)

På tre år har statens kostnad för subventioner av räntekostnader fördubblats och män med höga löner är största vinnarna, visar granskning.

Det här uppger SVT som låtit Statistiska centralbyrån undersöka hur stor kostnaden för staten är för ränteavdragen och hur bidraget fördelas.

Det visar sig att notan är rekordhöga 6,1 miljarder kronor och att män med goda inkomster får nästan hälften av den summan.

Läs även: Smällen: Då förlorar du tusenlappar i avdrag Dagens PS

Svart på vitt om ränteavdragen

Under inkomståret 2023 gick 43 procent av ränteavdraget till den fjärdedel som tjänar mest, alltså personer med månadsinkomster på minst 52 000 kronor, enligt SCB-granskningen, berättar SVT.

Av kartläggningen framgår att de som bor i attraktiva storstadsområden med höga fastighetspriser också är mest gynnade av statens subventioner av räntekostnaderna. Danderyd, Lidingö och Nacka är i topp i statistiken.

Slutsatsen är att de som sitter med stora lån har högre räntekostnader, därmed också får mest tillbaka oberoende av sina feta lönekuvert.

Män har störst anledning att jubla

Den största delen av räntebidraget går till manliga höginkomsttagare och medelålders gynnas mer än unga och pensionärer.

”En av de största vinnarna på ränteavdraget är medelålders män med hög lön i Danderyd, de fick i snitt tillbaka 40 736 kronor av staten”, skriver SVT.

Medan män i Stockholmsnära och rika kommuner har anledning att jubla har kvinnor i Norrlands inland anledning att vara mer nedslagna. Kvinnor över 65 år och med de lägsta inkomsterna i Dorotea fick endast 1 018 kronor tillbaka för sina räntekostnader.

Professor i nationalekonomi kritiserar upplägget

I samband med att räntorna skenade steg också statens kostnader för räntesubventioner markant.

Statens kostnad för ränteavdrag har mer än fördubblats – från 28 miljarder för inkomståret 2020 till 61 miljarder för inkomståret 2024, vilket är ungefär hälften av försvarsbudgeten för samma år.

”Det är en jättehög summa. Det är pengar man skulle kunna lägga på annat”, säger Roine Vestman, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, i artikeln.

Missa inte: Ränteavdrag bolån – så fungerar det Dagens PS

Ola Söderlund

Journalist med goda kunskaper inom privatekonomi, näringsliv och börs, bevakar även världspolitik. Gillar att förklara det enkelt – det som är svårt att förstå.

Ola Söderlund

Journalist med goda kunskaper inom privatekonomi, näringsliv och börs, bevakar även världspolitik. Gillar att förklara det enkelt – det som är svårt att förstå.