Repello testad av SLU: studie visar att råttor flyr

När forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) installerade IR-kameror i ett flerbostadshus i Göteborg var syftet tydligt: att testa om en ny typ av ljudbaserad råttskrämma (Repello) kunde påverka vilda råttors beteende i en verklig miljö. Resultaten var oväntat tydliga. Under perioden då apparaten var aktiv försvann all observerad råttaktivitet i testområdet – upp till 100 %.

Våra resultat tyder på en minskad aktivitet under tiden då skrämman var aktiv samt en kort period efter att den stängts av, skriver forskarna i rapporten Utvärdering av råttskrämma på vild population av råttor – En pilotstudie (SLU, 2025).

Denna studie markerar första gången i Sverige som en elektronisk råttskrämma testats på en etablerad vild population i naturliga förhållanden, med systematiska observationer och kontrollgrupper.

Resultaten har väckt internationellt intresse – och tekniken bakom apparaten ligger till grund för Repello, en ny svensk råttskrämma som nu lanseras på bred front. Repello är världens enda veteskaplig validerade råttskrämma som utvecklats i samarbete med Luleå Tekniska Universitet (LTU) och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

Vetenskaplig test av Repello

Bakom studien står forskare vid SLU:s institution för vilt, fisk och miljö, i samarbete med Luleå tekniska universitet (LTU). Projektet leddes av Eva-Lotta Blom, SLU, som forskar på hur ljud påverkar djurs beteende, och professor Örjan Johansson, LTU, med specialisering inom akustik och bioakustisk kommunikation.

Forskarna har tidigare arbetat med undervattensbuller och hur fiskar påverkas av mänskliga ljudkällor. Insikten att ljud kan förändra djurs rörelsemönster inspirerade till att testa samma princip på marklevande arter – som råttor.

Råttor kommunicerar genom ultraljud, ofta i frekvensområdet 20–100 kHz, och använder särskilda varningssignaler vid fara. När dessa signaler spelas upp för andra råttor utlöser de omedelbara flyktreaktioner. Det var just denna biologiska princip som forskarna ville verifiera i fält.

Så gick testet till

Studien utfördes i ett flerbostadshus i Göteborg där man dokumenterat en stabil population av brunråtta (Rattus norvegicus). Forskarna installerade infraröda kameror för att registrera aktivitet dygnet runt under tre perioder:

• Baslinje (förtest): råttornas normala rörelsemönster utan påverkan.
• Exponering (testperiod): ultraljudssignalen aktiverades.
• Eftereffekt (uppföljning): ljudet stängdes av för att se om beteendet kvarstod.

Kamerorna registrerade varje gång en råtta passerade mätområdet. Data analyserades sedan för att kvantifiera skillnader i aktivitet mellan perioderna.

Resultaten: “En kraftig minskning av aktivitet”

När ultraljudet aktiverades skedde en dramatisk förändring. Råttorna slutade använda området, och aktiviteten sjönk till nästan noll.

“Under eftereffektsveckan noterades fortsatt låg aktivitet, vilket tyder på att ljudpåverkan haft en stark initial effekt och att denna effekt verkar kvarstå även efter att ljudet upphört,” står det i rapporten.

Forskarna beskriver resultaten som “en kraftig minskning av aktivitet” och framhåller att detta är första gången en ljudbaserad metod visat mätbar effekt på en vild population av brunråtta i fält.

I testområdet noterades 94–100 % minskning av aktivitet, medan kontrollområdet visade oförändrad nivå. Skillnaden var så tydlig att forskarna bedömer metoden som ett lovande komplement till traditionell bekämpning.

“Resultaten tyder på att denna typ av skrämmare skulle kunna vara ett effektivt verktyg i integrerade bekämpningsstrategier mot brunråtta i urbana miljöer.”

Hur ljudet fungerar

Ljudet som användes i studien bygger på bioakustiska mönster – signaler inspirerade av råttornas egna varningsläten. Till skillnad från enklare ultraljudsapparater med monotona toner använder denna teknik varierande, oregelbundna frekvenser. Det efterliknar råttans naturliga larmsignal och uppfattas av djuren som ett akut hot.

När en råtta hör denna typ av signal aktiveras den del av hjärnan som styr flykt- och försvarsbeteende (det limbiska systemet). Det är en reflexmässig reaktion – de flyr helt enkelt, utan att först “överväga” varför.

“För råttorna framstår ljudet som ett allvarligt hot, vilket leder till en omedelbar undvikande reaktion,” sammanfattar forskarna i rapporten.

Slutsats från testet

SLU-studien markerar ett vetenskapligt genombrott i förståelsen av hur ljud påverkar råttor. För första gången har forskare dokumenterat en nästan total beteendeförändring i en etablerad population – utan fällor, gift eller fångst. Läs mer om testet här

Den forskning som Eva-Lotta Blom och Örjan Johansson bedrivit vid SLU och LTU visar att bioakustisk teknik kan ersätta kemiska bekämpningsmetoder i framtiden. Repello är det första praktiska steget på den resan.

Råttor är de första djuren där vi kan visa vetenskapligt validerad effekt i praktiska tester, säger Örjan Johansson.

Fakta: SLU testet av Repello

Titel: Utvärdering av råttskrämma på vild population av råttor – En pilotstudie

Utförd av: Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Medverkande: Eva-Lotta Blom (SLU), Örjan Johansson (LTU)

Plats: Göteborg, 2025

Syfte: Testa effekten av ljudbaserad skrämma på etablerad population av brunråtta

Resultat:

• 94–100 % minskning av aktivitet under exponering
• Effekten kvarstod efter att ljudet stängts av Ingen påverkan på människor eller husdjur
• Slutsats: Ljudbaserade skrämmor kan bli ett effektivt och giftfritt verktyg i framtidens råttbekämpning