Forskning visar att antalet utbrott av nya sjukdomar ökat de senaste decennierna – och att människans inverkan på jordens klimat och miljö kan ha en del i den skrämmande utvecklingen.

Det nya coronaviruset sveper över världen. Många av oss såg det nog inte komma – men faktum är att forskare sett en ökning av sjukdomsspridningen i världen, och menar att vi människor har eldat på den trenden. Det skriver The Guardian.

En rapport från 2014, som publicerats i journalen The Royal Society, visar en ökning i antalet utbrott av nya sjukdomar sedan 80-talet. Samma rapport visar att så kallade zoonoser, det vill säga sjukdomar som kan spridas mellan djur och människor, stått för 56 procent av alla utbrott av sjukdomar sedan 1980.

Ett forskarteam vid University College London kunde redan 2008 dra liknande slutsatser. De kartlagde 335 utbrott av nya sjukdomar mellan 1960 och 2004, och kom fram till att 60 procent var zoonoser.

Det är i de siffrorna som hypotesen om en koppling mellan människans miljöpåverkan och antalet utbrott av sjukdomar grundar sig. Många av historiens mest dödliga sjukdomar har kommit från djur, till exempel pesten, lassafeber, sars, ebolaviruset – och så då covid-19, som tros komma från fladdermöss.

Kate Jones, ecologirektor vid University College of London ledde forskarteamet 2008. Hon menar att människans exploatering av vår planet har en direkt koppling till sjukdomsspridningen. Överföringen av sjukdomar från djur till människor ”är en gömd kostnad av ekonomisk tillväxt”, säger hon.

”Det finns helt enkelt många fler av oss, på många fler ställen. Vi äntrar mestadels orörda områden, och blir exponerade mer och mer. Vi skapar livsmiljöer som gör smittspridningen mycket lättare, och blir sedan förvånade när nya sjukdomar dyker upp”, säger Kate Jones till The Guardian.

ANNONS
ANNONS

Hon får medhåll av Thomas Gillespie, professor vid Emory University. Smittor bryr sig inte om ifall du är människa eller djur, menar han.

”Jag är inte alls förvånad av utbrottet av det nya coronaviruset”, säger han till The Guardian.

”Majoriteten av alla smittor har inte blivit upptäcka ännu – det här är bara toppen av isberget.”

Efterfrågan på färskt djurkött pekas ut som en stor smittorisk i framtiden – speciellt på marknader i utvecklingsländer, med mycket lite eller ingen reglering från myndigheterna. I många fattiga länder kan den lokala marknaden vara direkt livsnödvändig. Att försöka introducera ett slags livsmedelsverk, som ser till att säkerhetsåtgärder efterlevs, kan vara mycket svårt – och om det lyckas driva handlare till konkursens rand, och potentiellt innebära slutet för marknaden.

För att vända trenden krävs krafttag, inte minst från de rika länderna i världen. Till exempel måste fattiga länder få tillgång till bättre sanitära anläggningar och sjukvård.

Alla länder måste också kunna agera snabbare, för att minimera skadan vid nästa utbrott – för det kommer att komma ett nästa utbrott. Det menar Brian Bird som är virusforskare vid University of California:

”Vi är i en period av kroniskt nödläge. Sjukdomar sprids snabbare än någonsin, vilket betyder att vi måste agera snabbare. Det kommer krävas investeringar, förändringar i vårt beteende och att vi lyssnar på människor från samhällets alla nivåer.”