Nya regler, hårdare krav och fler kontroller. Körkortet förändras snabbt – från första teoriprovet till livet bakom ratten.
Stora körkortsskiftet – nya regler påverkar alla förare
Körkortssystemet är återigen på väg att ritas om. Transportstyrelsen vill nu förlänga giltighetstiden för godkända kunskapsprov för behörighet B från fyra månader till ett år. Förslaget har skickats ut på remiss och kan börja gälla den 17 augusti 2026.
Bakgrunden är enkel: dagens regler anses skapa onödig stress. Om körprovet inte hinns med inom fyra månader måste teoriprovet göras om – trots att kunskaperna redan bevisats.
Varje år skriver omkring 9 000 personer om provet flera gånger av just den anledningen.
Tanken om att teori och uppkörning ska ske tätt ihop är ett arv från en tid då proven bokades samtidigt. I dag fungerar systemet annorlunda, men tidsgränsen har levt kvar.
Myndigheten menar att en längre giltighetstid kan minska chansningar, förbättra förberedelserna och korta köerna.
Ett körkortssystem som knakar i fogarna
Förändringen kommer samtidigt som statistiken visar hur svårt många har att ta körkort. Under 2025 underkändes svenskar sammanlagt 376 000 gånger på teori och uppkörning.
Endast runt 40 procent klarade teoriprovet och cirka 45 procent körprovet. Trafikskolor beskriver ett system där elever bokar tider i hopp om tur snarare än färdighet.
Misslyckade försök kostade tillsammans omkring 243 miljoner kronor – pengar som enligt kritiker borde lagts på utbildning i stället.
Här kan ett längre giltigt teoriprov få större effekt än man först tror. Mindre tidspress kan minska behovet av att ”chansa” på uppkörningen.
Unga förare får allt fler begränsningar
Samtidigt skärps synen på nya förare internationellt. I Moldavien diskuteras effektbegränsningar på omkring 150 hästkrafter för nyblivna bilister, nattkörningsförbud och striktare hastighetsregler.
Liknande modeller finns redan i flera länder. Italien begränsar motorstyrkan under de första åren, medan länder som Australien och Kanada arbetar med stegvisa körkort där rättigheter byggs upp successivt.
Trenden är tydlig: erfarenhet ska komma före prestanda. Det är en tanke som ligger nära äldre körkultur, där bilen först var ett ansvar – och sedan ett nöje.
Syn, ålder och hälsa hamnar i fokus
Debatten stannar inte vid unga förare. Undersökningar visar att omkring 650 000 svenska bilister inte uppfyller dagens synkrav, trots att körkortet fortfarande är giltigt. Kraven på obligatoriska syntester vid förnyelse växer därför snabbt.
Även äldre förare påverkas. EU driver på för tätare förnyelser, hälsokontroller och mer omfattande egenrapportering efter 62 års ålder. Körkortet håller därmed på att gå från engångsbevis till löpande kontroll.
Från frihetskort till ansvarskontrakt
Sammantaget pekar utvecklingen åt ett tydligt håll. För unga handlar det om längre utbildning och fler begränsningar. För äldre om tätare uppföljning. Och för alla andra om ett system som försöker bli mer realistiskt.
Förslaget om ett teoriprov som gäller i ett år kan därför ses som en återgång till något ganska traditionellt: att kunskap ska väga tyngre än byråkrati. Friheten bakom ratten finns kvar – men den kommer med allt fler villkor.
Missa inte:
Billigaste bilägandet – komplett guide. E55
Pengar regnar över Sverige: ”Vi har deras uppmärksamhet”. Realtid
Ebba Busch försvarar elstödet – skyller på tidigare politik. News 55
Testernas mästare: Här är el-suven som regerar Europa. Dagens PS
