Bilarnas vikt på svenska vägar har nått rekordnivåer, en trend som väcker oro bland miljöorganisationer och experter.
Bilflottans viktproblem: Experter larmar om risker


Mest läst i kategorin
Den genomsnittliga tjänstevikten för en nyregistrerad personbil i Sverige uppgick till 1 916 kilo under 2024. Det är en betydande ökning med 368 kilo sedan 2008, då motsvarande siffra var 1 548 kilo. Även för hela bilflottan har vikten stigit, från 1 443 kilo 2008 till 1 603 kilo 2024.
Denna uppgång har medfört konsekvenser för både miljö, trafiksäkerhet och infrastruktur, vilket nu kräver åtgärder.

Elbilar driver upp vikten
En av de främsta orsakerna till den accelererande viktökningen är elbilarnas intåg på marknaden. Deras tunga batterier bidrar markant till att bilarnas tjänstevikt skjuter i höjden.
Under 2023 var den genomsnittliga tjänstevikten för en nyregistrerad elbil hela 2 083 kilo. Trenden gäller dock inte enbart elbilar. Även bensin- och dieseldrivna fordon har blivit allt tyngre.
Mellan 2012 och 2024 ökade den genomsnittliga tjänstevikten för bensinbilar från 1 355 till 1 491 kilo.
För dieselbilar var ökningen ännu mer markant – från 1 685 till hela 2 187 kilo under samma period.
Gröna Mobilister, en organisation som länge har följt utvecklingen, belyser att det inte enbart handlar om teknikutveckling eller säkerhetskrav. De menar att biltillverkare medvetet satsar på stora och högbyggda suvar, vilket i sin tur driver upp vikten. Dessa fordon är populära bland konsumenter, men också tyngre och mer resurskrävande att tillverka och driva.
I en jämförelse som genomfördes 2023 noterades en genomsnittlig tjänstevikt på 2 612 kilo för tre eldrivna suvar: Nio EL7, Hongqi e-HS9 och Audi Q8 e-tron, vilket illustrerar den extrema vikt som vissa modeller uppnår.

Skandal: Europeiska däck eldas upp – sprider gift
Miljontals däck från Storbritannien skickas till Indien – men återvinningen visar sig vara en dödlig bluff. Läs om den smutsiga sanningen. En granskning
Senaste nytt
Konsekvenser för miljö och säkerhet
Den ökande bilvikten har flera negativa konsekvenser. Enligt Gröna Mobilister tär tyngre bilar mer på jordens resurser, leder till större klimatpåverkan vid tillverkning och användning, samt sliter mer på vägarna. Dessutom tar större fordon upp mer plats i städerna, vilket försvårar framkomligheten för fotgängare och cyklister, skriver The Guardian.
Den sammanlagda massan hos det svenska bilbeståndet har ökat med 1,7 miljoner ton sedan 2008, vilket kan liknas vid att lägga till cirka 170 Eiffeltorn på vägarna.
Utöver miljö- och resursaspekterna finns även säkerhetsproblem. En ny studie från London School of Hygiene & Tropical Medicine visar att antalet fotgängare och cyklister som dör i bilolyckor skulle minska avsevärt om alla suvar ersattes av vanliga personbilar. För barn var risken att dö vid krock med en suv 82 procent högre jämfört med en krock med en normalstor bil. Detta understryker hur de allt större bilarna kan utgöra en ökad fara för oskyddade trafikanter.

Därför får skrotningspremie ingen effekt – lockar nästan ingen
Regeringens storsatsning på en skrotningspremie för bensin- och dieselbilar har inte fått det genomslag som förväntades. Trots att 500 miljoner kronor
En annan, ofta förbisedd, konsekvens av tyngre bilar är utsläppen från däckslitage. Tester har visat att däck kan producera nästan 2 000 gånger mer partikelföroreningar än avgaser från moderna bilar. Dessa partiklar sprids i luft, vatten och jord och innehåller en rad giftiga organiska föreningar, inklusive kända cancerframkallande ämnen. En genomsnittlig bil producerar 36 milligram partiklar per kilometer från däckslitage, vilket är en betydande källa till mikroplastföroreningar.
Förslag på åtgärder
För att bromsa denna utveckling föreslår Gröna Mobilister flera åtgärder. En möjlighet är att införa högre parkeringsavgifter för tyngre fordon. En annan är att reformera fordonsskatten så att den i större utsträckning baseras på bilens vikt, liknande system som redan finns i Frankrike och Norge.
I Norge betalas exempelvis 12,50 svenska kronor i skatt för varje kilo som överstiger 500 kilo för nya bilar. Detta skulle innebära att en tung elbil som Volvo EX90, som väger in på 2 818 kilo, skulle kunna få en straffskatt på närmare 29 000 svenska kronor.

Autobesity kan leda till dyrare parkeringar
SUV-boomen utmanar städernas gränser. Hur påverkar de allt större bilarna vår vardag? Vi kollar närmare på autobesity. Bilar blir allt större, och det
Gröna Mobilister efterlyser också en obligatorisk miljödeklaration av bilar med ett livscykelperspektiv. Energimyndigheten väntas presentera ett förslag på en sådan märkning, vilket skulle belysa energiåtgång och utsläpp under hela bilens livscykel, inklusive tillverkningen. Detta skulle kunna fungera som en “hälsodeklaration” för bilar och därmed bidra till att konsumenter blir mer medvetna om de tyngre bilarnas påverkan.
Experter varnar för att Sverige riskerar ökade miljöutsläpp, försämrad trafiksäkerhet och större vägslitage om trenden med tyngre bilar inte vänds. Trots detta verkar det svenska folkets preferens för stora och tunga bilar inte vara på väg att avta, vilket gör att lagstiftning och förändrade incitament kan vara nödvändiga för att styra utvecklingen i en mer hållbar riktning.

Efter svensk motgång: London tar egen väg för bilfria städer
Stora förändringar är på gång i Londons stadstrafik, vilket kan rita om kartan för hur vi rör oss i den brittiska huvudstaden. Samtidigt kämpar Stockholm
Missa inte:
Rolf fick sparken på grund av sin ålder – “ingen reagerar”. News 55
Folksams tabbe – okända personer som förmånstagare. E55
Elektricitet eller kärnvapen? Kinas annorlunda syn på AI. Realtid

Åsa Wallenrud är en driven och erfaren motorjournalist med en stark passion för bilvärlden och teknik, gärna i kombination.

Åsa Wallenrud är en driven och erfaren motorjournalist med en stark passion för bilvärlden och teknik, gärna i kombination.