Svenskarna älskar sina fritidsbåtar, men forskare ser ett tydligt samband mellan båtlivet och höga halter av giftiga ämnen i våra vatten.
Fritidsbåtar kopplas till fruktade miljögifter


Nu visar en studie från Göteborgs universitet att bottensedimenten i en av stadens mest trafikerade småbåtshamnar innehåller förhöjda nivåer av tungmetaller.
Forskarna pekar särskilt ut de platser där fritidsbåtar spolas rena.
Missa inte: Forskare: Tiden har tre dimensioner. Dagens PS
Miljösmäll i båtsverige
Redan 2019 slog forskning.se fast att fritidsbåtar påverkar kustmiljön negativt, särskilt i grunda vågskyddade områden. Nu pekar nya resultat på att även miljöåtgärder kan slå fel.
I Sverige finns omkring 860 000 fritidsbåtar, ett av de högsta antalen i världen sett till befolkningsmängd. Det ställer stora krav på landets småbåtshamnar, som ofta är trånga stillastående vattenmiljöer där föroreningar riskerar att ansamlas.
För att minska användningen av giftiga båtbottenfärger har särskilda spolplatser byggts där båtar kan rengöras med högtryckstvätt. Men i en ny studie från Göteborgs universitet har forskare analyserat sediment från Hinsholmskilen, en av stadens största småbåtshamnar, och funnit att dessa platser är tydliga föroreningspunkter.

Få dagens viktigaste nyheter från Dagens PS. Prenumerera på våra nyhetsbrev.
Sedimenten innehöll höga halter av arsenik och tungmetaller som koppar, kadmium, zink, bly, kobolt, nickel, krom och kvicksilver.
“Resultaten visar att halterna av dessa miljöfarliga ämnen var högre i den inre delen av hamnen och allra högst var halterna närmast de platser på land där båtarna kan spolas av med högtryckstvätt”, säger Irina Polovodova Asteman, maringeolog vid Göteborgs universitet, till Forskning.se
Forskarna framhåller att spolplatser är ett steg i rätt riktning men att reningen av spillvattnet måste förbättras för att verkligen minska utsläppen till havet.
Läs också: Länderna vill stoppa rika från att fly – inför ny skatt. Dagens PS
Fripassagerare tar plats
I samband med sedimentprovtagningen genomfördes även en översiktlig studie av små djur i havsbotten, den så kallade meiofaunan. Forskarna hittade stora mängder skalförsedda amöbadjur, bland annat två invasiva arter: Trochammina hadai och Ammonia confertitesta, båda med ursprung i Asien.
“Den förstnämnda förökar sig snabbt, koloniserar nya områden och har på vissa platser i världen redan konkurrerat ut andra arter. Ammonia confertitesta är intressant för den har en hög kapacitet att lagra fosfor i sina celler och skulle därmed kunna motverka övergödningen vid kusten”, säger Polovodova Asteman.
De invasiva arterna tros ha nått Göteborgs hamn via ballastvatten från fartyg och därefter spridits vidare till mindre hamnar via fritidsbåtarnas leriga ankare.
Fritidsbåtar och miljöpåverkan
I Sverige har över 1,5 miljoner fritidsbåtar satts på marknaden sedan 1950-talet. Av dessa är omkring 864 200 i sjödugligt skick, enligt Transportstyrelsen. Uppemot 400 000 båtar bedöms vara uttjänta, varav 7 000–35 000 tros vara övergivna.
Fritidsbåtar orsakar stor miljöpåverkan, särskilt i grunda, vågskyddade områden. De bidrar till förluster av bottenmiljöer, uppgrumling, undervattensbuller, spridning av främmande arter och utsläpp av giftiga ämnen från motorer och båtbottenfärger.
Det finns dock sätt att minska påverkan, till exempel genom bättre båtförvaring och ökad användning av miljövänlig teknik.
Källa: Havs- och vattenmyndigheten.
Läs även: Länsförsäkringar slår till – tar över populär sparplattform. Dagens PS
Läs även: Landet sjunker – tusentals söker visum till Australien. Dagens PS

Nyfiken skribent som bevakar företagsnyheter, teknik och samhällstrender – gärna med fokus på hur det stora påverkar det lilla. Trivs särskilt bra med att skriva tillgängliga och engagerande texter för en bred publik med nyfikenhet på världen.

Nyfiken skribent som bevakar företagsnyheter, teknik och samhällstrender – gärna med fokus på hur det stora påverkar det lilla. Trivs särskilt bra med att skriva tillgängliga och engagerande texter för en bred publik med nyfikenhet på världen.