Trafikverket når taket på 4 000 trafiksäkerhetskameror och sätter punkt för fortsatt utbyggnad.
1 000 nya kameror bevakar vägarna – miljardnätet är nu komplett
Tjugo år efter att de första trafiksäkerhetskamerorna togs i bruk går utbyggnaden nu in i sin slutliga fas.
Trafikverket planerar att montera upp ytterligare omkring 1 000 kameror längs det svenska vägnätet.
Därefter är målet nått.
Dagens PS har tidigare rapporterat om utbyggnaden av trafiksäkerhetskameror och lyft fram hur Trafikverket nu når taket för fasta installationer, efter att totalt omkring 4 000 kameror ska bevaka det svenska vägnätet.
Beslutet innebär att det statliga miljardnätet av fasta hastighetskameror nu i praktiken är färdigbyggt.
Någon ytterligare expansion är inte aktuell.
Enligt Sveriges Radio är bedömningen att fler kameror än så inte är samhällsekonomiskt motiverade.
Per Hurtig, verksamhetsledare inom trafiksäkerhet på Trafikverket, säger till P4 Skaraborg: ”Sedan är tanken att inte sätta upp några fler. Vi har tillsammans med polisen kommit fram till att 4 000 är ett rimligt antal.”
Avvägning mellan effekt och kostnad
Antalet 4 000 är resultatet av en analys där uppmätta hastigheter, trafikflöden och kostnader för installation har vägts samman.
Trafikverket har identifierat de vägsträckor och korsningar där kameror bedöms ge störst effekt på hastighetsefterlevnaden.
I en kommentar till Vi Bilägare uppger myndighetens presstjänst: ”Vi kan då se vilka vägar och korsningar som är aktuella och har då kommit fram till att det landar runt 4 000 kameror totalt.”
Utbyggnaden har pågått successivt sedan början av 2000-talet och har blivit en central del i arbetet med att minska dödsfall och allvarliga skador i trafiken.
Trots framsteg i trafiksäkerhetsarbetet återstår betydande utmaningar för att nå nollvisionen.
En ny rapport visar att antalet omkomna i vägtrafiken har minskat, men att fler åtgärder krävs för att vända utvecklingen fullt ut.
Trafikverket och Transportstyrelsen framhäver i sitt gemensamma pressmeddelande att styrning, investeringar i säkrare vägmiljöer och ytterligare hastighetsdämpande åtgärder behövs för att fortsätta förbättra säkerheten.
Ingen sträckmätning i sikte
Trots teknikutvecklingen har Sverige inte infört så kallad sträck ATK, där medelhastigheten mäts över en längre sträcka.
Det politiska stödet för den typen av system har varit begränsat.
På längre sikt pekar Trafikverket i stället på fysiska åtgärder som mitträcken på olycksdrabbade vägar som en mer effektiv insats för att minska antalet omkomna.
Missa inte:
Färre bilstölder – men var tredje bil är fortfarande borta – Dagens PS
Politik, trafik, Ryssland och dieselns återkomst – Dagens PS
