Det är fullt möjligt att du aldrig funderat på det, men forskarna har det. Nu slår de fast att jultomtens maskulinitet inte är något problem.
Tomtens mansroll? "Inga problem"


Mest läst i kategorin
De flesta könsnormer ifrågasätts – med rätta – i takt med att samhället och vi som lever i det förändras.
Men på ett område är allt gjutet i betong – julen. Samma jultomte dyker upp år efter år, i media och i våra hem.
Vad är det med jultomten som gör honom immun mot den kritik andra patriarker får stå ut med?
”Många svenska föräldrar är idag progressiva och medvetna om genusfrågor. Detta verkar dock inte ha lett till att våra binära julritualer ifrågasätts. Vi människor går liksom in i, och sedan ut ur, denna könsbestämda tradition”, konstaterar Jens Rydström, professor i genusvetenskap i Lund.
Listan – viktigast till jul för svenskarna. Dagens PS
Formades under 1800-talet
Legenden om jultomten går tillbaka till Sankt Nikolaus, ett kristet helgon från 300-talet.
Den moderna bilden av jultomten har varit ganska stabil sedan 1800-talet.
Det som hände då var att dikten ”A visit from S:t Nicholas” (”Det var natten före jul” på svenska) publiceras i tidskriften Harper´s Weekly med illustrationer som liknar den tomte vi har än.
Sedan förstärkte Coca-Colas reklamkampanjer på 1930-talet bilden ytterligare – och färgade dessutom tomten röd.
Det här skyller vi på för att ta ett glas. Dagens PS

Senaste nytt
Likadan i 100 år
I snart hundra år har vi sedan kollektivt haft samma bild av jultomten; en skrattande, glad figur med vitt skägg, röda kläder, en säck med julklappar och en kroppsbyggnad som indikerar att han hoppat över några pass på gymmet.
Jens Rydström säger att denna jultomte passar väl in i en manlig idealtyp som inom maskulinitetsstudier kallas ”Den välvillige patriarken”.
”Jultomten som vi känner honom är en stabil figur, en godmodig far och familjens överhuvud, så länge hans makt inte utmanas”, utvecklar professorn.
Patriark med mjuk makt
Samtidigt antar denne patriark ändå könsroller som följer ett traditionellt mönster och dikterar reglerna genom så kallad mjuk makt.
”En anledning till att vi tenderar att blunda för detta är att jultomten är den ultimata fadersfiguren. Hans existens är helt och hållet baserad på barn; utan barn – ingen jultomte”, säger Jens Rydström.
”Kanske är vi mer förlåtande mot könsstereotypen eftersom det är en till synes god far, med tanke på att så många av oss kanske har haft problematiska eller distanserade relationer till våra egna fäder”, funderar han.
Eventuellt borde vi därför ifrågasätta jultomten, menar Lunda-professorn.
”Julen är ofta föremål för livlig debatt, men sällan ur ett genusperspektiv. I stället är det frågor om överdriven konsumtion och ojämlikheter mellan rika och fattiga som vanligtvis väcker protester och inspirerar till alternativa firanden. Men kanske kan man också tala om julens genusaspekter”, säger Jens Rydström.
Tomten? Nej, tomtemor i år också. Dagens PS

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.

Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.










