Så blev Kina världens apotek – handelskrig blottar farligt beroende

Kina spelar långt spel – vill skapa beroende

Kinas dominans är ingen slump. Under årtionden har jakten på lägre produktionskostnader och råvarupris fått läkemedelsföretag att flytta hit tillverkningen från västländer.

Med statliga subventioner, industriella kluster och färre miljökrav har landet positionerat sig som “världens apotek”. Dessutom ses läkemedelsindustrin som en strategisk maktfråga, särskilt efter covid-pandemin.

President Xi Jinping har uttryckligen sagt att Kina bör “tvinga andra länder att vara beroende” av dess industri – för att kunna använda det som en politisk motvikt vid behov, skriver CNN.

Den Kina-dominerade försörjningskedjan kommer med högre effektivitet och lägre priser, men den är också riskabel. Om den bryts kan världen stå utan mediciner.

Bristen på insyn, kontroll och regleringar har på senare år också uppmärksammats på grund av farliga utsläpp, som påverkar djurs och människors hälsa och miljö. Bland annat genom ökad risk för multiresistenta bakteriestammar, skriver svenska Naturskyddsföreningen.

Trumps tullhot får slagsida

Donald Trump har flera gånger hotat att belägga kinesiska läkemedel med tullar. Syftet är att pressa den amerikanska industrin att flytta hem produktionen, för ekonomins, jobbens och säkerhetens skull.

Om Kina skulle begränsa exporten på grund av handelshinder, pandemi eller politik kan det snabbt leda till brist på viktiga läkemedel som antibiotika, smärtstillande och blodtrycksmedicin. Att bygga upp en inhemsk produktion har således en poäng.

Men det kräver långsiktiga investeringar och uthållighet snarare än pålagor och tullar. En sådan politik kan enligt experter (och läkemedelslobbyister) få motsatt effekt och slå tillbaka mot USA och amerikanska patienter och minska innovationen skriver den holländska banken ING i en analys.

Framför allt skulle generiska läkemedel (alltså läkemedel med samma aktiva substans som originalet, som säljs under annat namn efter utgången patent till lägre pris) drabbas hårt. De har lägre intäktsmariginaler och höjda priser skulle i USA slå mot de ekonomiskt svagaste. Idag kan de vara upp till 85 procent billigare än originalet, vilket betyder mycket på USA:s ofta osubventionerade marknad.

ING fann att en 25  procentig tull på ett vanligt generiskt cancerläkemedel skulle kunna höja priset med upp till 10 000 dollar för en 24-veckors behandling i USA.

Läs även: Trump förlorar i rätten. Strafftullar olagliga. DagensPS

Dålig vinstmarginal hotar generika-affären

I USA har storbolag som Johnson & Johnson och Eli Lilly börjat investera i inhemsk produktion, men främst inom lönsamma, patenterade läkemedel. Och jättar som svensk-brittiska AstraZeneca och danska Novo Nordisk öppnar verksamhet i USA. Men generikabolag har inte samma manöverutrymme.

Snarare än att uppnå målet med att ta hem produktionen till USA, menar experter att tullarna kan leda till att tillverkare av generiska läkemedel helt överger den amerikanska marknaden.

Andra incitament än tullar krävs för att skapa en motståndskraftig läkemedelsförsörjning, särskilt som störningar eller brist i läkemedelsförsörjningen kan få livshotande konsekvenser.

Även EU är beroende av Kina

Kina levererar inte bara till USA. Även europeiska bolag är beroende av kinesiska API:er, mellanprodukter och råvaror och tvekar inför dyra investeringar i en osäker handelspolitisk miljö.

EU-kommissionen har nyligen presenterat ett förslag för att flytta hem läkemedelsproduktion till Europa, förslag för att säkerställa tillgången till kritiska läkemedel inom unionen.

Leveranskedjan ska breddas och den egna produktionen premieras, samtidigt som man ser över möjligheten att samarbeta ”med likasinnade länder”. Men utvecklingen tar tid även här. Att bygga nya fabriker, säkra kompetens och få lönsamhet kräver politiska beslut, långsiktiga investeringar och nya samarbeten.

Diskussioner pågår om att klassa vissa läkemedel som strategisk infrastruktur – på samma nivå som el, vatten och livsmedel. Men det går inte att bortse från beroendet av Kina.

Läs även: Tronskiftet Novo Nordisk tappar på marknaden för fetmamedicin. Dagens PS