Ny forskning utmanar en av biologins mest grundläggande teorier. Livet på jorden kan ha uppstått två gånger – inte en, enligt forskare.
Ny studie: Livet på jorden uppstod två gånger
De flesta forskare utgår från att allt liv på jorden härstammar från en gemensam urfader, som hypotesen kallar LUCA (Last Universal Common Ancestor). En ny studie i den vetenskapliga tidskriften Science Advances ifrågasätter nu den bilden.
”Lämnar bara en slutsats”
Forskarna bakom studien menar att de två stora grenarna i livets utveckling – bakterier och arkéer – kan ha utvecklat förmågan till självständigt liv var för sig. Båda är små, enkla organismer utan cellkärna som kallas prokaryoter. De ser lika ut på utsidan men skiljer sig mycket åt på insidan, till exempel i sin kemiska uppbyggnad och sina gener.
”De nya resultaten lämnar bara en slutsats. Bakteriernas och arkéernas utvecklingslinjer gjorde övergången till fritt levande organismer oberoende av varandra”, säger säger evolutionsbiologen William Martin vid Heinrich Heine-universitetet i Düsseldorf i ett pressmeddelande.
”Låt oss kalla det vid dess rätta namn: Vi ser ett ursprung för den genetiska koden, men två ursprung för livet”.
Virus räknas inte
Det är ett enormt påstående, särskilt eftersom det är överraskande svårt att definera vad liv ens är, förklarar sajten Sciencealert.
”I allmänhet betraktas liv som materia som reagerar på sin omgivning, tar upp energi, växer och förökar sig. Det kan tyckas täcka det väsentliga, men även ett så pass brett påstående är ofullständigt. Virus kan trots allt göra det mesta av detta, men betraktas traditionellt sett inte som ’levande’.”
Ytterligare en sak som brukar lyftas fram är därför metabolism, ämnesomsättning. Det brukar betraktas som ett av de tydligaste kännetecknen på liv.
Forskarna har analyserat enzymer som styr just ämnesomsättningen, alltså de kemiska reaktioner som gör att levande organismer kan omvandla energi och bygga upp sina celler. Just ämnesomsättningen betraktas som ett av de tydligaste kännetecknen på liv.
Utvecklat olika typer av enzymer
Studien visar att den sista gemensamma anfadern, LUCA, sannolikt bara hade enzymer för ungefär hälften av de kemiska reaktioner som krävs för en fungerande ämnesomsättning. Resten tros ha drivits av metaller i den omgivande miljön, exempelvis vid hydrotermala källor på havsbotten.
Forskarna beskriver en gradvis utveckling där de tidigaste proto-cellerna först förlitade sig på kemiska reaktioner i sin omgivning. Först senare utvecklade de egna enzymer och blev helt självförsörjande.
Den avgörande slutsatsen är att denna sista övergång kan ha skett efter att bakterier och arkéer redan hade skilts åt. Båda grupperna ska då ha utvecklat olika typer av enzymer för att lösa samma biologiska problem.
”Vi ser flera exempel där bakteriernas och arkéernas förfäder oberoende av varandra utvecklade olika enzymer som utför samma grundläggande funktion”, säger biologen Natalia Mrnjavac, en av studiens författare i pressmeddelandet.
Ett enda livets träd felaktigt?
”Sådana parallella uppfinningar kan ha banat väg för att fritt levande bakterier och arkéer uppstod oberoende av varandra”, säger hon.
Resultaten är kontroversiella, men om de håller kan de förändra forskarnas bild av hur livet uppstod på jorden. I stället för ett enda gemensamt ”livets träd” kan bakterier och arkéer ha vuxit fram från två separata utvecklingslinjer som blev levande på egen hand.
Läs mer: Nu har vi blivit 1,5 miljarder år äldre
