Djuren fuskar – vilka arter är egentligen smartast?

Forskare vill använda periodiska systemet

Nu ska forskare därför testa ett nytt sätt att mäta djurarters intelligens – genom att använda det periodiska systemet, berättar Illustrerad Vetenskap.

Forskningsgruppen går under namnet Diverse Intelligences och leds av Andrew Barron på Macquarie University i australiensiska Sydney.

Forskaren uppger att olika arters specifika intelligenta egenskaper är knutna till deras livsmiljö och sätt att leva och intelligensen kan ordnas på samma systematiska vis som grundämnena i det periodiska systemet.

Liknande kemiska tabell

Hans team ska nu bygga upp en liknande tabell som redan finns genom kemins periodiska system.

Genom evolutionen utvecklas djurarters hjärnor där deras intelligenta beteenden blir allt mer avancerade.

Så nu ska forskarteamet sätta upp ett system som kombinerar hjärnans uppbyggnad med ett intelligent beteende, ungefär på samma sätt som det periodiska systemet ordnar grundämnena efter deras elektriska och kemiska egenskaper.

Människor delas upp i tre komponenter

Inom djurvärlden återstår alltså mycket forskning på området men när det gäller hur smarta människor egentligen är brukar forskare gå efter tre olika komponenter: kristalliserad och flytande intelligens samt arbetsminne.

När vi blir äldre, fram till runt 60-årsåldern, drar vi nytta av den kristalliserade intelligensen genom kunskaper och erfarenheter som vi har samlat på oss genom åren.

När du tänker fritt, gärna utanför boxen, och hittar logiska lösningar använder du din flytande intelligens. Kreativitet är något du kan träna upp genom livet.

Öva upp minnet

Genom arbetsminnet kan du lätt minnas nummer och siffror och kan genom arbetsminnet utnyttja både den kristalliserade och den flytande intelligensen bättre.

Minnesträning kan öva upp arbetsminnet och därmed göra dig generellt smartare.

Läs även:

Smart på riktigt? Så vet du. Dagens PS

Smarta människor nobbar mobilen. Dagens PS