Forskaren: Ställ dessa fyra frågor innan du tar ett beslut

Fel frågor ger falsk kontroll

Enligt Einhorn är problemet ofta inte brist på information – utan vilka frågor som ställs. Klassiska frågor om avkastning, tidsplaner och milstolpar kan i osäkra tider snarare begränsa tänkandet än hjälpa.

Hon varnar för att detta kan skapa en illusion av kontroll, där ledare låser fast sig vid gamla logiker och missar nya risker och möjligheter. I stället för att minska osäkerhet kan frågorna göra organisationer mer sårbara.

”Bra frågor hjälper dig inte bara att hitta svar – de öppnar upp ditt tänkande och hjälper dig att se dina val ur nya perspektiv”, skriver Einhorn.

Fyra frågor som förändrar besluten

För att navigera i osäkerhet lyfter Einhorn fram fyra frågor som hon använder i sitt arbete med ledare. De är inte till för att förutsäga framtiden, utan för att skapa klarhet i nuet.

Den första handlar om hållbarhet över tid: Vilket beslut i dag kommer fortfarande att vara rimligt om ett år?

Genom att försöka svara på frågan tvingas beslutsfattare väga långsiktiga konsekvenser mot kortsiktiga vinster.

Den andra frågan skiftar fokus från resultat till ledarskap: Om detta beslut om ett år används som ett exempel på vårt ledarskap – vad skulle det lära ut? Vad säger de om organisationens värderingar och mod?

Frågan flyttar fokus från om ett beslut ”funkar” till vilket avtryck det lämnar – internt och externt.

Läs även: När du hatar strategin: Så leder du ändå framgångsrikt. Realtid

När krisen inte är tillfällig

En av Einhorns mest utmanande frågor ifrågasätter själva grundantagandet bakom många beslut i dag: att osäkerheten är tillfällig. Hon formulerar det som: ”Tänk om det här inte är stormen – utan klimatet?”.

Frågan tvingar beslutsfattare att sluta planera för en snabb återgång till stabilitet och i stället utgå från att osäkerhet kan vara ett varaktigt tillstånd. 

Om krisen inte är övergående räcker det inte att tillfälligt justera befintliga lösningar. Då krävs beslut som bygger uthållighet – i system, processer och organisation – snarare än hopp om att allt snart ska bli som tidigare.

Kostnaden för att vänta

Den sista frågan handlar om passivitet: Vad kostar det att vänta? 

I osäkra tider kan det kännas ansvarsfullt att vänta på mer information eller större stabilitet innan ett beslut fattas. Men enligt Einhorn är även väntan ett aktivt val som kommer med egna risker.

Genom att fråga vad det faktiskt kostar att vänta tvingas beslutsfattare synliggöra vad som kan gå förlorat: tempo, möjligheter, förtroende eller strategiskt försprång.

”I kris är tajming ofta viktigare än precision”, skriver Einhorn, och varnar för att jakten på mer information kan innebära att möjlighetsfönster stängs.

Slutsatsen är: i en värld där stabilitet inte längre är normen handlar gott beslutsfattande inte om att ha alla svar. Det handlar om att ställa frågor som gör det möjligt att agera klokt – trots osäkerheten.

Läs också: Frågan som ger dig högre lön 2026. Dagens PS