Fler och fler företag och länder satsar på att skicka upp satelliter i omloppsbana. Det ger ett ”vilda västern” i rymden menar Kungliga vetenskapsakademien. 

ANNONS

Den 16 september fanns enligt ett längre reportage i Ny Teknik 7 941 satelliter i omloppsbana kring jorden – men den summan är tänkt att kraftigt växa då företag som Starlink, Oneweb, Kuiper och Telesat planerar mängder av nya uppskjutningar. Det gör också länder som Kina, som tänkt skicka upp 13 000 satelliter. Och Sverige, där planer finns att göra Esrange i Kiruna till en uppskjutningsplats för små satelliter.

”Kommer att bli för många satelliter”

Astronomer oroar sig dock för att satelliterna kan göra mer skada än nytta.

”Rapporten från IAU visade att det kommer att bli för många satelliter och att det kommer att störa astronomiska observationer kraftigt. Det kan bli flera tiotusentals eller kanske ännu fler rymdfarkoster i låg omloppsbana”, säger Jan-Erik Wahlund som är docent vid Uppsala universitet och vice ordförande för klassen för astronomi och rymdfysik vid Kungliga vetenskapsakademien (KVA) till Ny Teknik.

Forskare oroar sig också för att mängden rymdskrot ska öka kraftigt – NASA-forskaren Donald J. Kessler formulerade redan 1978 en teori om att varje kollision i omloppsbana ökar spridningen av rymdskrot och därmed sannolikheten för ytterligare kollisioner. Det så kallade Kessler-syndromet skulle kunna innebära en framtid där rymden blir obrukbar för människan på grund av för mycket skrot i omloppsbana.

”Kollisionsriskerna kommer att öka, vilket kan leda till att det ganska snabbt blir väldigt mycket skräp i rymden. Det kan då påverka andra satelliter i låg omloppsbana och skapa ekonomiska förluster. I det långa loppet blir det också svårare att komma ut från jorden med rymdfarkoster, till exempel för bemannad rymdfart”, säger Jan-Erik Wahlund vid Kungliga vetenskapsakademien till Ny Teknik.

Har kontaktat ministrar 

KVA har hört av sig med sina farhågor om ett ”vilda västern” i rymden till utrikesminister Ann Linde och ministern för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans, samt till rymdstyrelsen.

”Själva syftet med det hela är att försöka få till ett internationellt regelverk. För just nu är det vilda västern där uppe. Det finns i princip inga överenskommelser. Ingenting som reglerar uppskjutandet av satelliter. Om till exempel Elon Musk vill skicka upp 40 000 satelliter, då kan vi bara titta på”, säger Jan-Erik Wahlund till Ny Teknik.

ANNONS
ANNONS

Läs reportaget i Ny Teknik. 

Läs även: Starlink: Bredband från Elon Musk – till hela jorden [Dagens PS]