2 400 ton råvara som kunnat bli garn, textilier eller åtminstone isolering eller hjälp till akustik. Värt 120 miljoner euro. I stället slänger vi det.
Vi slänger ull så in i Norden
Norrmän och islänningar kan det, danskar och finnar är usla på det och vi svenskar utreder frågan.
Det sammanlagda resultatet är att det årligen produceras ungefär 5 900 ton ull i Norden – och att 2 400 ton slängs.
Att 40 procent av råvaran årligen slängs, är dessutom anmärkningsvärt eftersom den slängda ullen kan anses vara värd drygt 120 miljoner euro eller strax under 1,3 miljarder svenska kronor.
Siffrorna kommer ur en ny rapport från Axfoundation och Norion Consult, där man vill peka på potentialen i en gemensam nordisk satsning på ull.
Svensk ull ska bli nästa succé. Dagens PS
”Seglivad myt”
”Detfinns en seglivad myt om att nordisk ull har låg kvalitet, men det verkliga problemet är luckor i systemet. Vi saknar gemensamma strukturer för att klassificera och ta hand om ull i Norden”, säger Johan Sidenmark, projektledare för Nordic Wool Initiative hos Axfoundation.
”Genom att matcha rätt ull med rätt produkt kan vi ta vara en värdefull biobaserad resurs som redan finns”, tillägger Sidenmark.
De främsta skälen till att 40 procent av ullen slängs eller bränns är bristen på gemensam klassning, insamlingshubbar och förädlingskapacitet.
Som alla som varit engagerade i sammanhanget vet är det heller inte så enkelt som att bara klippa fåren och sedan använda ullen, även den delen är en flaskhals.
Skulle kunna användas
Men, som man konstaterar i den nya rapporten skulle den ull som slängs kunna användas i garn och textilier bearbetad, eller som isolering och för akustik, mindre bearbetad.
”Vår analys visar att det finns betydande volymer ull med stark industriell potential, men det saknas en effektiv värdekedja som kan göra nordisk ull konkurrenskraftig”, säger Dina Bekkevold Lingås hos Norion Conult.
”Den fragmenterade strukturen i Norden gör det svårt att komma ner i pris. Så trots många spännande affärsmöjligheter går både ekonomiska värden och en lång tradition av regional ullanvändning förlorade”, tillägger hon.
Saab får draghjälp av Trump – i Kanada. Dagens PS
Stora skillnader i Norden
Skillnaderna mellan de nordiska länderna är stora. På Island tar man hand om nästan all ull och i Norge finns ett statligt ullavtal, där fårägare får ersättning för att lämna in sin ull.
Det har gjort att cirka 90 procent av ullen samlas in, men att sedan ungefär 1 300 ton kasseras, främst på grund av låg efterfrågan.
I Finland och Danmark kasseras 70-80 procent av all ull. Sverige, slutligen, har historiskt slängt mer än hälften av ullen.
”Nu behöver vi ta ett riktigt kliv i Norden och skapa förutsättningar för en gemensam marknad”, säger Johan Sidenmark.
I Sverige skapas industriell kapacitet i Sörforsa i Hälsingland för insamling, sortering, tvätt och förädling av ull från Sverige och på sikt hela Norden, noterar man i rapporten.
”Vi bygger nu konkreta lösningar för att samla in och tillgängliggöra nordisk ull i större skala”, säger Emil Oldmark, styrelseordförande för Holma Helsinglands i Sörforsa.
