Den höjda koldioxidskatten i svensk industri minskade utsläppen kraftigt – men fick också konsekvenser för arbetsmarknaden. En ny studie visar att omkring 6 000 jobb försvann.
Tusentals jobb försvann när skatten höjdes
När Sverige successivt höjde koldioxidskatten för industrin försvann tusentals jobb. Samtidigt minskade företagens utsläpp kraftigt. Det visar en ny effektutvärdering publicerad av Nationalekonomiska föreningen, baserad på en rapport från Tillväxtanalys.
Enligt studien ledde den höjda skatten till att de berörda företagen minskade sina koldioxidutsläpp med omkring 30 procent. Utsläppsminskningen skedde främst genom att företag gick över från fossila bränslen till biobränslen. Resultatet visar att koldioxidskatten haft en tydlig klimatpolitisk effekt i den svenska tillverkningsindustrin.
Minskade antalet anställda
Men kostnaden för det var 6 000 jobb, enligt samma studie.
Antalet anställda i de berörda företagen minskade i genomsnitt med 6–7 procent, vilket motsvarade nästan tio färre anställda per företag.
”Det är inte så att företag sparkar folk i högre grad, utan det är genom en lägre anställningstakt som företagen anpassar sin personalstyrka, vilket gör det extra svårt att dra en slutsats kring vad som faktiskt händer med den här drabbade gruppen”, säger studiens författare Jimmy Karlsson, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning, till Sveriges Radio.
Även företagens ekonomiska resultat påverkades. Nettoomsättningen minskade med i genomsnitt omkring 6 procent, motsvarande cirka 22 miljoner kronor per företag i studiens urval. Effekterna var särskilt tydliga i utsläppsintensiva företag, där kostnadsökningarna blev större.
Undantagen fasades ut
Sverige införde koldioxidskatt redan 1991, men tillverkningsindustrin fick länge omfattande skattelättnader för att skydda konkurrenskraften. Före reformen betalade vissa industriföretag endast cirka 21 procent av den ordinarie koldioxidskatten. Dessa undantag började fasas ut från 2011 och var i huvudsak avskaffade 2018.
Studien bygger på detaljerade data från över 1 000 svenska tillverkningsföretag mellan 2004 och 2018, där forskarna kunnat analysera både företagens utsläpp, ekonomi och sysselsättning på individnivå.
Läs även: Världens rikaste har bränt sin klimatbudget – på tio dagar
Läs även: Seger för bilindustrin när EU böjer sig om utsläpp
