Vård och välfärd brottas med rekryteringsproblem. Nu pekar 4 nationalekonomer ut orsaken – området där Sverige är sämst i Europa.
Sverige sämst i EU: "Höj lönerna i vården"
Torbjörn Karlgren
Uppdaterad: 28 jan. 2026Publicerad: 28 jan. 2026
ANNONS
Mest läst i kategorin
ANNONS
Vård och välfärd utgör en femtedel av arbetsmarknaden i Sverige, konstaterar SNS konjunkturråd i en rapport.
De fyra forskarna bakom rapporten, samtliga nationalekonomer, konstaterar att välfärdssektorn inte både kan bemannas och byggas ut med dagens villkor.
”En realistisk väg framåt är att använda kompetenser mer differentierat. Låt högutbildad personal fokusera på uppgifter som verkligen kräver deras kompetens, och sänk kvalifikationskraven för andra arbetsuppgifter”, säger Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi och ordförande i SNS konjunkturråd.
”Det möjliggör höjda löner där rekryteringsproblemen är som störst utan att kostnaderna skenar, samtidigt som fler grupper kan finna arbeten i sektorn”, tillägger han.
Här får du vänta längst på doktorn. Dagens PS
Problem redan i dag
Välfärden och vården har redan i dag problem med personalförsörjning – samtidigt som en äldre befolkning och andra faktorer pekar på en fortsatt ökning av efterfrågan på tjänsterna inom sektorn.
Rekryteringsproblemen beror, menar de 4 nationalekonomerna, sannolikt inte i första hand på bristande arbetsmiljö.
De pekar på att anställda i välfärdsyrken i genomsnitt säger sig lika tillfredsställda med sitt jobb som andra och upplever sitt jobb meningsfullt.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
Sverige sämst i EU
Det finns heller inga tecken på en generell flykt från sektorn. I stället pekar nationalekonomerna ut området där svensk vård och omsorg sticker ut – de låga lönerna.
”I ett internationellt perspektiv sticker den svenska välfärdssektorn ut genom att ha lägre löner relativt den övriga ekonomin än något annat EU-land, samtidigt som sektorn är större än i de flesta andra länder”, konstaterar Olof Åslund, även han professor, nationalekonom och medlem av konjunkturrådet.
”Ett effektivt sätt att öka attraktiviteten, som dock inte är utan kostnad, är genom höjda relativlöner inom bristyrkena”, är Åslunds slutsats.
Genom att höja lönerna kan även rekryteringen underlättas och fler vilja arbeta i sektorn. Man talar även om riktade utbildningssubventioner.
Fel försvåra för invandrare
En annan viktig del är att göra det möjligt för fler att kunna arbeta i sektorn, menar nationalekonomerna och pekar på att ”under de senaste decennierna har andelen utrikes födda i välfärden ökat mycket kraftigt på grund av att många med flyktingrelaterad migrationsbakgrund arbetar i sektorn.”
Det har underlättat kompetensförsörjningen men i dag hotas den eftersom ”den politiska debatten betonar genomgående minskad migration.”
ANNONS
”Den flyktingrelaterade migrationen har under 2000-talet varit en mycket viktig rekryteringsbas. På 20 år har det skett en tredubbling av andelen anställda med flyktingbakgrund i både förskolan och omsorgen”, skriver professorerna.
”Permanenta uppehållstillstånd kan göra det lättare att rekrytera och behålla personer med rätt kvalifikationer som vill arbeta i sektorn.”
Sammantaget är höjda löner, bredare rekrytering och mer flexibla scheman, för att balansera att det inte är möjlighet med distansarbete, viktiga åtgärder för vård och välfärd.
Miljarder att spara – då kan väder och taxi bli vapnen. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
Torbjörn Karlgren
Reporter på Dagens PS med gedigen bakgrund som bland annat bevakar privatekonomi.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS