Alla företag bygger på beslut – men de flesta fattas under press, med magkänsla. Nu visar experter hur du gör klokare val med tre enkla frågor.
Forskaren: Tre frågor som kan rädda dig från dåliga beslut
Matilda Habbe
Uppdaterad: 17 juni 2025Publicerad: 17 juni 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Att människor är irrationella är ingen nyhet. Men att vi fortfarande låter väder, förpackningar eller social bekräftelse styra våra val – även i affärslivet – är ett problem, menar Olivier Sibony, forskare i beslutsfattande vid HEC Paris.
I en artikel i The Economist argumenterar han för att företag måste ta ett större ansvar för att skydda sig mot dåliga beslut. Enligt Sibony finns tre avgörande frågor som varje organisation bör ställa – innan någon trycker på “godkänn”.
1. Vilken typ av beslut är det?
Jeff Bezos, tidigare vd på Amazon, delade in beslut i två kategorier: ”one-way doors” och ”two-way doors”. Den första typen är beslut som är svåra att backa från – de kräver mer eftertanke. Den andra typen är lättare att ompröva och bör fattas snabbt, även med viss risk.
Starbucks lansering av Pumpkin Spice Latte är ett klassiskt two-way door-beslut. Fokusgrupperna var skeptiska, men företaget trodde ändå på idén och valde att testa den i mindre skala. Om drycken floppade kunde de bara ta bort den – inga långsiktiga skador. Det blev istället en av kedjans största succéer.
“Väldigt få beslut är oåterkalleliga”, säger Michelle Gass, nu vd på Levi’s.
Poängen? Spara kraften till besluten som verkligen inte går att backa från.
ANNONS
Senaste nytt
2. Vem bestämmer egentligen?
ANNONS
Många beslut faller platt för att det är oklart vem som egentligen har sista ordet. Det spelar ingen roll hur många möten man haft – om någon högre upp ändå går in och river upp beslutet i efterhand, försvinner både ansvar och motivation. Det brukar skämtsamt kallas för BIG CHEESE-principen.
För att slippa sånt krävs tydlighet om beslutsmandat, alltså: vem har rätt att bestämma vad?
Det finska spelföretaget Supercell är ett exempel på hur det kan se ut i praktiken. Där har varje team full frihet att själva lägga ner spelprojekt, även om de jobbat i åratal.
Den typen av tydlig ansvarsfördelning sparar både tid och pengar.
Läs även: Mycket tjafs på jobbet? Det hänger på din ålder. Dagens PS
3. Hur tas beslutet?
Det räcker inte att veta vad som ska beslutas och vem som bestämmer. Minst lika viktigt är hur beslutet faktiskt fattas.
Behövs en tydlig process? Ska man bjuda in motargument? Det finns flera sätt att undvika fällor – ett är den så kallade premortem-metoden.
Den går ut på att man tänker sig att beslutet redan har gått fel, och därefter analyserar varför. Det gör det lättare att se risker och förbiseenden i förväg.
ANNONS
Beslut handlar ofta om att minska osäkerhet.
“När du tvättar händerna vet du inte exakt vilket virus du sköljer bort, men du vet att det är rätt att göra det”, säger Sibony.
Samma sak gäller för beslut – en bra process förbättrar chanserna att det blir rätt, även om framtiden är osäker.
Slutsats?
Företag som vet vad de beslutar om, vem som bestämmer och hur besluten ska fattas, står betydligt bättre rustade. Det är en enkel checklista som faktiskt kan göra hela skillnaden.
Läs också: Europa står inför stora beslut – men framtidshoppet lever. Dagens PS
Läs mer från Dagens PS - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
Matilda Habbe
Bevakar i huvudsak privatekonomi, pension och bostadsmarknad för Dagens PS. Brinner för att göra svåra ämnen begripliga.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS