Varje dag använder miljoner svenskar amerikanska molntjänster. Det kan vara ett ödesdigert misstag.
Sverige är beroende av USA:s tech – kan vi vänja av oss?


Mest läst i kategorin
Sveriges digitala infrastruktur är i dag starkt beroende av ett fåtal amerikanska teknikbolag.
Molntjänster från USA utgör grunden för allt från företagens interna IT-system till samhällskritiska funktioner inom offentlig sektor.
Det som länge betraktats som en effektiv och kostnadseffektiv lösning börjar nu allt oftare beskrivas som en strategisk sårbarhet, skriver Realtid.
”Lagt alla ägg i samma korg”
I takt med att det geopolitiska läget blivit mer instabilt och relationen mellan USA och Europa mer oförutsägbar har riskerna med beroendet hamnat i fokus.
Amerikansk lagstiftning har i praktiken extraterritoriell räckvidd, vilket innebär att beslut i Washington snabbt kan påverka europeiska organisationers tillgång till digitala tjänster.
Enligt Johan Christenson, molnentreprenör och grundare av svenska Cleura, kan detta få stora konsekvenser.
”Många företag har lagt alla ägg i samma korg. När villkoren ändras finns det plötsligt inget realistiskt alternativ i det korta perspektivet”, säger Christenson till Realtid.
Senaste nytt
Använder ofta samma leverantör
Ett tydligt exempel kom 2025, när USA införde sanktioner mot Internationella brottmålsdomstolen.
I samband med detta begränsades tillgången till vissa amerikanska moln- och kontotjänster för berörda personer, vilket visade hur snabbt politiska beslut kan få operativa konsekvenser även i Europa.
Molntjänster används i dag för kommunikation, dokumenthantering, affärssystem och drift, ofta samlat hos samma leverantör.
”Det digitala är grunden för allt”
Det skapar effektivitet, men också en stark inlåsning. Om tillgången begränsas eller villkoren förändras finns få realistiska alternativ på kort sikt.
Konsekvenserna sträcker sig långt bortom mejl och digitala möten och kan påverka betalningssystem, energiförsörjning och andra grundläggande samhällsfunktioner.
”I dag är det digitala grunden för allt vi gör. Går det ner, då gungar hela samhället”, säger Christenson.
Finns en ekonomisk dimension
För företag handlar risken mindre om totala avbrott och mer om förlorad handlingsfrihet.
Prisjusteringar, ändrade avtalsvillkor eller nya regulatoriska krav kan snabbt slå mot både kostnader och affärsmodeller.
Beroendet har även en ekonomisk dimension. Omkring 286 miljarder euro gick från Europa till amerikanska moln- och plattformsbolag under 2024, enligt Realtid.
Kräver nya arbetssätt
Det innebär inte bara ett kapitalutflöde, utan även att data, kompetens och innovationskraft koncentreras utanför Europa.
Samtidigt finns europeiska alternativ, både för företag och offentliga aktörer med höga krav på säkerhet och regelefterlevnad.
En omställning kräver dock förändrade arbetssätt och strategiska beslut, menar experter.
Läs mer: Stockholmare betalar mest av lönen i hyra – i hela Norden. Realtid

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.

Johannes Stenlund är en journalist som bevakar ekonomi, näringsliv och politik för Dagens PS. Särskilt intresserad av internationell handel, råvaror, utvecklingsfrågor och politisk ekonomi. Har tidigare skrivit om utrikespolitik och ekonomi för flera svenska tidningar. Trivs både med att förklara det stora sammanhanget och att bevaka den lilla händelsen på plats. Kontakta Johannes Stenlund här.












